Jag känner mig både laddad och tom? Helst av allt skulle jag vilja åka till något lugnt lantställe där man endast kan höra vattnet, fåglarna och mina tangentknäpp. Jag känner mig lös, lös på att skriva i ETT. Jag har en massa glädjande energi i kroppen. Det var längesen jag kunde känna mig så lycklig över att bara kunna skriva. Det är farligt över att vara så glad. Man får inte vara glad, antingen är det något som inte stämmer eller så är det något i görningen? Jag har inte smällt i mig en massa E, även om man lätt skulle kunna tro att jag går på någon slags drog. Idag tog jag upp mina fläckiga papper som jag har spillt både det ena och det andra på, mest kaffe. Jag ska renskriva ett gäng blad idag. Sen ska jag fundera ut på vem som kan korrekturläsa allt. Det borde vara en utomstående person? Jag måste även fundera i hundranitti olika vinklar, OM det är det här jag verkligen vill. Jag vill hellre lossa greppet om min självbiografi än att lära mig laga tvättmaskin, fixa proppar och annat sånt där trix. Frågan är om jag egentligen har något intressant att säga? Men som jag sa till
tant Sandberg idag när vi fikade - Alla har nått intressant i ryggsäcken oavsett bakgrund. Det är ändå betraktares öga som avgör vad som är bra och inte. Nu ska jag in i dimman och skriva, skriva och skriva.
