Gaykvitter

Jag har precis kommit tillbaks från världens längsta promenad. Jag vet knappt vart jag hamnade Men början av promenaden började perfekt.
Här vill jag bo, Luxområdet. Jag gick fram och tillbaks, satte mig på en utav bryggorna och filosoferade. I början gick jag förbi en hel svanfamilj, skrämmande men ändå sött. Kvällsmiddagen blev en gainomax. Riktigt vidrigt, men jag spädde ut med lite vatten.

Idag är det första dagen på väldigt länge jag känner mig glad över att vara ensam, hör och häpna. Idag tog jag steget ut i vuxenlivet, skulle till och med kunna adoptera ett litet majskorn från Seoul. Känslan över att byta bölja, mata med nappflaskan sitter enda in i benmärgen. Vadan denna känsla? Jag har tvättat, hängt tvätten utan att bli arg, jag har Dam(damm)sugit, vattnat blommor, tagit bort torra blad från blommorna. Vikt sängkläder, svarat på vuxenmail och druckit kaffe. Det är vuxenpoäng, att dricka kaffe.

Leo B har till och med haft en kurs på hur jag byter propp, att jag inte ska tvätta och torktumla samtidigt. Ja, ingen nyhet eftersom min sambo har skrivit en lapp. ”Tvätta inte allt samtidigt, vattna blommorna på söndagar, byt dammsugspåse och kasta vågen” känns fjortisaktigt, men lappen åker i papperskorgen nu eftersom mitt trettioett åriga liv har återgått till något helt annat. Jag ska till och med gå ner till böglivs och handla lite vuxenmat. Vad det nu är? Eee. Leverplättar med lingonsylt? Spyr. Näe, jag ska försöka sova lite, fast det kommer ju gå i stöp, så jag sitter vaken som en gnutt och lyssnar på Phil Collins.

Igår gjorde jag världens sämsta fest genom tiderna om man ska se det folkmässigt. Det är bara att inse att sin tid är förbi eller så är tjejfesterna inte lika viktiga som förr? Samarbete hit eller dit spelar igen roll, det verkar ge en helt motsatt effekt enligt vissa fåglar. Men vad vet en kråka som jag? Det som drog igår till allas glädje var stans största RnB- golv med Dj Sara Varga och Dj Inca, det finns inget snack om saken vilka som äger. Jag hoppas vi får se mera av Sara Varga i framtiden. Inca kommer förövrigt nästa fredag för er som inte orkar hålla ut tills nästa tjejfest. Det kommer att bli ett långt uppehåll för MouseClub. Varför dundra på med världens fest när ingen kommer. Det känns så otroligt otacksamt när man försöker och inget funkar.

Det värsta är att alla ni som gnäller varför kommer ni inte när det är dags? Nu ska jag inte döma ut alla över en kam. Det är ingen hemlighet vart draget var igår och det var ju inte direkt folktomt, som Joanna på livsvinst skriver. Men det var inte tillräckligt mycket folk för att någon gång kunna få ta in Celine Dion. Däremot har jag aldrig sett så mycket snygga och checka tjejer på plats, ever. Kortkjol och högklackat är verkligen inne? Även om jeans och skjorta går lika bra, nästan snyggare ibland? Häromdagen på Facebook så frågade jag en tjej när hon och jag skulle bli tillsammans, vet ni vad hon svarade? ”När helvetet blir till is” Då vet ni vad jag säger inför nästa tjejfest? Nu drar jag in seglet för vissa personer och åker vidare mot nya äventyr. Däremot måste jag hylla mig själv. Jag är den perfekta värden (ja ni läste rätt) inte värdinna. Jag ställde upp för mänskligheten igår och dansade med ett par eminenta gäster. Det ni?

Jag skulle kunna göra allt för att få sova lite. En god vän till mig tipsade något som heter Valerina Natt. Det är ett receptfritt naturläkemedel, som hjälper mot lindriga sömnproblem. Helst av allt skulle jag vilja ha en burk sömntabletter. Ge mig, tack.

Idag gick jag en riktiglångpromenad igen. Från Kungsholmen över Västerbron, förbi Hornstull förbi Liljeholmen och till Gröndal, där tog jag en paus hos Johanna som promenerade med mig in till stan igen. Kunde jag somna efter det? Nej. Det kanske är mat jag behöver. Ett halvt äpple och tusenliter vatten klarar ingen människa sig på? Nu ska ner till Sidetrack. Där ska det vankas något spännande enligt hörsägen.

Nu har jag levt som en apa i snart en vecka, kanske därför jag har så ont i magen? Närå, allt jag äter åker ut som vattnet i vattenruschbanan. Tänk på det ni som äter köttfärssås. Var det någon annan som hade skrivit så här skulle jag ha blivit skitsur, men nu var ju jag först. Jag har gått ner från 56,9 till 54,8. Ett steg närmare prick femtio. Självklart har jag en anledning till varför jag vill gå ner, det har vi alla.

Jag vill kunna äta en pizza utan att min kära sambo sitter som ett hököga över mig. Hon är bara trött på mitt gnäll om hur jag känner och mår efter en pizza. Men väger jag femtiokilo så behöver jag inte bekymra mig längre. I morse betalde jag in vårt gynnande till Läkare mot AIDS i samband med Leos Mr Gay Sweden. Ganska pinsamt att det kommer in så sent. Men bättre nu än aldrig?

Ikväll kommer enastående Sara Varga och gästar MouseClub. Hon har gjort det en gång tidigare, eller två. Ena gången sjöng hon och andra spelade. Det är nästan så att vi måste sätta upp kravallstaket. Sara är fantastisk på alla sättochvis. Dessutom jävligt grym och saken blir inte bättre av att hon ska spela med Dj Inca på stora dansgolvet. Sara har spelat som DJ i flera år på alla dom hetaste klubbarna runt om i världen men hon började sin karriär på Spybar. Inca började sin karriär på Indigo. Sen dess har det bara gått uppför. Båda står på piedestaler och har skyhöga masspersonligheter till fans. På Panoramagolvet finner du Dj Sanaz som en gång i tiden började att spela med Erik Prydz. Väggarna ute i Täby måste ha brustit?  Det Kanske är därför det mesta är på kluddat med graffiti ju närmare Täbycentrum du kommer? Eftersom det blir ös på Mouseclub så bjuder jag nu på en av mina egna favoritlåtar med Sara Varga.

Jag har ett par goda vänner, som är i Atlanta och köper hus. Det känns som om dom två köper hus som jag köper underkläder. 1996 genomfördes Olympiska sommarspelen i Atlanta. Jag hade tankar på att dra dit. Staden har inte mindre än tjugosju radiostationer. Usch, vad jobbigt. Jag som har tillräckligt svårt med att välja mellan kanal ett och två, men på tv. Varför tycker jag det är svårt? Det är inte jag som ska flytta dit, även om jag vill. Hade jag varit intresserad av amerikans fotboll så har jag hört att Atlanta Falcons äger? Martin Luther King, Jr. föddes i Atlanta i Georgia och hans mest välkända offentliga framträdande är "I have a dream-talet". Undra vad som skulle bli mitt mest välkända framträdande? Ja, som ni ser är det så många ”viktiga” funderingar jag har. Så en resa till Atlanta är helt uteslutet.

Däremot så vill jag åka till New York och strosa omkring på Manhattans gator och spana in "kulturella attraktioner" på kvällskvisten. Klubblivet där nere går väll inte ens att jämföras med här? Nog pratat om resemål. Blir det någonstans jag åker så blir det till Wonk eller Säffle? Vad skulle ni ha valt? 

Det är mycket som ska hända och det enda jag kan skriva är att det kommer nog bli det största efter Ulrichs, TipTop. Ja, mera kan jag inte säga som sagt. Solly. Det är många onsdagsklubbar som efterfrågas. Why? Ni går ju ändå inte ut, det bara gnälls. Sen när någon väl gör något så bevisar ni motsatsen på vad ni säger. Nu är det upp till bevis. Birgitta och Davy öppnar upp B.A.D på (häcktet) Bysis med tre tillstånd, nu på onsdag. Passa på att gå dit, gynna något som är vettigt för en gång skull. Det tänker jag göra och därmed basta.

Jo, Mamma Dolores fyllde jämnt samma datum som min syster fyllde ojämnt. Lilla Sun och mitt ex fyller också år på samma dag. Om det är någon jag har missat så är det nog med flit. Jag har inte tid till att springa och köpa obekväma presenter till folk. Gissa förresten om Dj Christer Broman spelade min favoritlåt?

Eftersom jag fortfarande inte kan somna så måste jag roa mig själv på nått sätt. Hakar du på? Förresten. Jag är så dum eller disträ? I en månads tid har jag ringt eller smsat min syster för ett grattis på födesledagen. Denna vecka har det bara varit två gånger och varje gång så har jag självklart testat för att se om hon är med. He he. Igår glömde jag min syster. Förvisso hade jag skrivit på Facebook, men det är inte riktigt samma sak. Men ett gratis i efterskott och ett förskott inför nästa år. Grattis.

Det var en fantastisk kväll på klubb G som behövdes. Alla som har peppat mig till att fortsätta att blogga. Klart det är kul att bli efterfrågad och som någon sa, ”jag vet ju att du vill skriva” helt rätt, men ibland tappar man stinget.

Jag säger det varje gång men Dj Christer Broman är enorm. Aldrig har jag dansat så mycket som ikväll, eller som förövrigt varje gång han spelar. Han är grym och Christer äger verkligen, han kan få vem som helst till dansgolvet med hans sköna blandning på låtar. Ingen är som Christer. Han spelar dessutom nästa fredag, igen. Innan han drar till Italien. Under kvällen har jag även försökt få med mig en massa folk till Wonk 27 september. Inga mindre än den spanska duon Bacarra anländer till Joe på Wonk.

Min katt Siv har eventuellt fått en kompis vars namn är Cesar. Det är snygga Jocke i baren på Kolingsborgs katt. Siv ska tydligen likna Cesar väldigt mycket. Innan jag anlände till klubben idag så mötte jag MTV-Shire, han skulle på fest och efter festen skulle han till oss. Han frågade efter mitt nummer och han fick det, men ingen Shire kom, eller kom du?

Josefins tjej Jenny har kommit hem från OS i Peking, det var skönt att se Josefin glad och lyrisk igen. Nu ä det kärleksdrinkar som flödar istället för bitter lemon? Nu ska jag försöka sova för ikväll är det tjejfest, men innan dess händer det saker som jag tyvärr inte kan säga nu. Det är för många nyfikna läsare som läser.

Egentligen har jag absolut ingen lust att blogga. Jag är så trött på gnällkärringar så det finns inte. Jag avskyr många i min närvaro just nu, det känns omoget, men så får det vara. Jag orkar heller inte blogga bara för att komma upp i 20 000 unika per vecka som jag hade på hanky. Jag orkar heller inte länka till personer som inte länkar till mig. Det är slut med gratisreklam. Däremot så uppskattar jag alla som verkligen visar sin vänlighet tillbaks. Tack. Det känns mycket roligare att skriva om er än om alla andra. Jag kanske också är sur för att jag fortfarande inte har ätit? Under kvällskvisten gick jag från St: Eriksplan över lilla och stora Essingen förbi Gröndal och över Västerbron, igen. Det värker i mina ben och då får ni inte glömma att jag gick en tvåtimmars promenad under förmiddagen. En eloge till mig men nu är det slutgått för i år.

Nu måste jag av rent känslomässiga skäl skriva ut om vad som händer söndag 7 september ute på Ängbybadet klockan 12.30. Daobeach kommer att duka upp med allt möjligt i meny väg. Mot hösten och DAO så kommer ingen mindre än Edith Backlund ut och förgyller vår tillvaro med lite sång. Jag ska ut för jag gillar Edith och har gjort det från allra första början. Konstigt egentligen, men ibland kan man bara inte veta. Jag tänker lägga in min älsklingslåt med Edith. Den får mig att tänka, gråta, skratta och bara vara. 

Jag både vill och inte att hon ska sjunga "Rosie" 6 september. Jag vill inte börja dagen med tårar. Känslorna känns så mycket värre nu än vad det har gjort på länge. Jag tror det var minst tre veckor sen vi var ut och åt middag och skrattade tillsammans. Edith är en utav de få artister man kan prata bajs med. Sen kanske jag tycker det är lite mera roligare än vad hon tycker? Det ska bli grymt kul att få se henne live ute på DAO.

Det suger hästballe att vara särbo. När man kommer på något som stör än så vill jag kontakta min kära och få ut min aggression. Saken är att jag vet att hon är mera än glad över att få slippa höra mitt skrik. Det gör mig ännu mera upprörd. Fast det bästa är att hon låter mig vara.

Jag är hungrig så jag borde äta. Min träning leder ju inte till något gott. En koppkaffe och en banan för dagen gör ingen människa glad. Speciellt inte nu när jag har fått träningsvärk. Om bara den här dagen kan ta slut.

Jag ger mitt förhållande en vecka till, sen är det över. Jag är ingen långdistansmänniska. Men jag vet att det inte finns någon som har så mycket tålamod som min sambo har med mig. Därför kommer hon få dras med mig hela livet ut. Det värsta är att jag vill gifta mig och det vill inte hon. Jag vill också adoptera ett barn från Sydkorea, men jag vill inte byta blöjor mitt i natten. Eftersom jag uppenbarligen inte har vuxit upp än så får allt det här vara. Men gifta sig kan man väll ändå få? Hallå, Dj Inca har ju till och med förlovat sig?

Varför måste folk lägga sig i allt, det är så grymt irriterande Har inte folk egna problem? Sen visste jag att det här skulle hända. Det är så uppradat med vilka som är mina vänner och min sambos. Dom som fjäskar och ler allt vad dom kan till mig i min sambos närvaro gör inte alls samma sken av sig nu. Jävligt skönt måste jag säga rent ut sagt. Och det måste ju vara detsamma för dig? Det måste vara jobbigt med att ha ett brännbollsträ i arslet hela tiden, för det är exakt så du/ni ser ut. Slappna av någon gång.

Idag fick jag ett sms att  Storholmens Krog välkomnar till homokräftskiva den 13 september. Pre-Pride festen var ju lite av det unika. Alla var verkligen där, kändes det som. Nu kommer det att bli lika hett om inte värre? Specialpriser i baren och öppet till 01.00. Sist tror jag vi blev tjugopersoner som åkte ut tillslut. Det bästa av allt, Helena, Johan och Sandra hade specialbeställt Smirrnoff Ice. Bara en sån sak gör att jag givetvis bokar in mig på det här. Ska bara försöka få med mig några flera.

Dj Annie spelade för fullt, undra om hon kommer tillbaks. Om inte annat så rekommenderar jag Dj Inca. Det här var andra gången jag såg Christer Lindarw live, Spännande? Alla bilder är tagna av Anders B. Jag har ca femtiobilder från Storholmen, men det är något som är fucketUp med min MAC. Blir galen.

Tidigt på morgonen slängde jag i mig en koppkaffe, en banan och fyra glas vatten. Sen gick jag exakt samma runda som igår. Den enda skillnaden är att jag gick åt andra hållet. Kungsholmen, Västerbron, Gamla stan och Kungsholmen igen. Mitt på Västerbron mötte jag Stockholms Prides bästa ordförande genom tiderna, enligt mig. Vi hälsade på varandra som om vi inte aldrig hade setts, men personen i fråga kanske var stressad och jag ville inte tappa tempot.

Mina höga ambitioner som jag hade i våras får jag lägga på hyllan ett tag. Vid den här tidpunkten trodde nog jag att det skulle bli träning och bad i Thailand. Nu får min sambo stå för den biten (asflabb) ja, ja, hon tränar på annat sätt, genom att snickra och såga? Jag fixar i hemmet och arbetar med det jag är bra på. Mellan dessa tidpunkter tränar jag aset ur mig. Men nästa vecka har jag tröttnat då blir det inga långpromenader eller vatten till frukost, lunch och middag. Jag har tackat nej till en del inbjudningar för jag vill inte stå och frossa. Jag ska ha en matdag och det får bli på söndag.

När jag traskade runt Söder så gick jag förbi Kronprinsessans Marthas båt. Här var jag tvungen att slänga iväg ett sms till konungen i mitt liv, Roger Lundgren. Är det något jag har missat, men jag gick förbi Kronprinsessans Marthas båt? Det här är så typiskt svenskt tänkt av mig. Jag kan alltså inte tänka längre än till Sverigesände? Av Norge Haralds mamma, svarade Roger.

Kan ni tänka er att det var fullt på Linos uteservering idag? Ni som inte visste så är det full matservering på dagtid. Jag hade tänkt smita in för en lunchbit, men eftersom jag bara hade tjugoåtta kronor på mig så blev det inte så. Samt så fanns det inte ett endaste bord ledigt. Glöm inte att luncha här varje måndag till fredag mellan 09.00-14.30

I morse var det som på film. Jag mötte 1 taxibil, 1 detektiv, 1 pikébuss och 2 gärningsmän? Dom stod exakt vid en plats jag skulle till. Jag är inne på att ha fest på en båt, ett kryssningsfartyg utan att behöva åka iväg. Men när jag såg allt det här så gick jag vidare.

Jag borde inte sitta och blogga. Jag borde gå och lägga mig. I morgon ska jag inte skriva ut eller säga vad jag ska göra. Djungeltrumman går direkt ner till Hua Hin. Skvallerpressen ligger i lä där. Men jag ska fira mina besök med ett glas vatten. När har man den rätta vikten, på morgon eller kvällen? Idag har jag haft rekordbesök på min blogg, kanske var det för min nakna håriga arm som drog lite intresse? Jag har blivit så manisk, nu måste jag ut... UT.

Men jag är ju bara sååååååååå uttråkad. Det här funkar inte längre. Är det verkligen en till promenad jag måste gå på för att kunna somna?

Jag visste att jag skulle störa mig på facebook, Jag skulle ha hållt mig borta ett år till. Vad är mening med att bli ens vän när man ALDRIG skriver tillbaks och svarar på mail. Eller ser det bra ut ju flera vänner man har på sin sida? Helt ärligt så skiter jag i om man har en eller hundra. Det är inte mängden som avgör hur bra vän man är eller inte. FUCK YOU.

Hade min kära varit hemma så hade hon nästan skrikit åt mig. Och eftersom jag avskyr när hon skriker så hade jag aldrig haft detta mål som jag har nu. Min föda idag bestod av en koppkaffe till frukost plus en halv ostsmörgås. Till lunch hackade jag upp en halv gurka och sex körsbärstomater med två skivor ost till. Middagen efter min promenad blev tre finn crips med ost och gurka på. Jag vet att det är helt fel, men nu gör jag på mitt sätt och som jag ALLTID gör.  Idag ska jag söka en person som jag såg en artikel om i tidningen Itrim. Önska mig lycka till.

Jag har precis gått världens längsta promenad känns det som. Jag startade på Kungsholmen, gick över Gamla stan och Söder, över Västebron och återigen på Kungsholmen. Dessutom så avslutade jag med mina sista krafter att springa fem trappor upp. Nu är jag helt slut, men jag orkar skriva för jag har ju inte sprungit med händerna.

Tyra har varit och hälsat på min gayfamilj i Hua Hin. Nu har jag snott lite text och bilder från vårt Hotel med strand. Tyras betyg är 5 plus och inget annat. Det glädjer mig, jag var lite orolig för vad Tyra skulle tycka. Tyra tycker det är en härlig kombinaton med stad och strand.
Hade Tyra fått börjat om från början så är det på vårt lilla ställe han hade startat. Han tycker även att det är klart vatten, som jag sa och sagt hela tiden. Bakom tempelberget som jag också har sagt hela tiden finns det en liten pärla. Stranden är helt orörd enligt Tyra. Hade sanden varit vit så hade det förstås nästan varit kristallklart vatten. Nu var den grå men ändå av samma finkornighet. Samma som finns på Raya Noi. En underbar strand alltså, enlig Tyra.
Till och med min sambo tyckte om stranden, nu när hon äntligen har tagit sig ner. Stranden är som att gå i potatismjöl. Frågade ni om jag längtar ner? Mera än mest.

Jag har gjort 122 inlägg sen starten 16 augusti klockan 17.10. Det är inte illa pinkat. Nu kommer jag inte storsatsa på den här bloggen eftersom det är en del affärer på gång. Just när det blir av kan jag inte riktigt säga just nu, det kan ju även hända att planerna går i stöp. Men tack alla som har mejlat och som vill göra en egen hemsida till mig. Dom idéerna finns kvar så inget är glömt eller tömt.

Jag har fått ganska håriga armar, fråga mig inte varför. Men hur får jag bort det på allra bästa sätt? Min sambo brukar koka honung med lime och något annat i? För hennes ben. Inte för att dom är håriga, men det är väll en typisk kvinnogrej?

Sen jag gick med i facebook, igen så har det aldrig kommit in så mycket inbjudningar som nu. På torsdag är det nämligen bartömning på Södra Bar. Sortimentet på Södra Bar byts ut. Så det gamla ut och de nya in.. Bandet "Monde Yeux" som spelar indie-fransk-electro musik är inbjuden och spelar från 21.00. Det kommer nog att bli en hel del överraskningar och eftersom jag har tackat ja, får jag ta och pallra mig dit. Även om jag ska vara alkoholfri några veckor framöver. Jag försökte googla på gruppen som ska uppträda, det enda jag kunde hitta var detta, filmen som är inlagd. Frågan är om det är rätt? Om det är det rätta så tror nog jag att mina fotsteg inte leder till Södra Bar, men som sagt vi får se. Ni andra kan gå dit och tömma hela baren. Start 17:00 och avslutas 02:00  på Södra Teatern 2 trappor upp.

Just det, jag träffade ju söta lilla Ville Niskanen i fredags. Jag frågade honom om han har lagt musiken på hyllan. Men med ett glatt leende tillbaks så fick jag "nehejdå, det kommer" Majs väntar med spänning. Det är många som har en massa nytt bakom bergsväggen. Mera om detta kommer senare.

Kolla in Villes hemsida och lyssna på MySpace

I morgon är det en liten smygstart i Västerås på Club Kak. Om du tröttnar på onsdagsklubbarna i Stockholm, dra till Västerås. Haffa en kompis med bil och som inte vill dricka och dra ner. Jag skulle lätt kunna haka på, eftersom det bara är Torget, Sidetrack och Roxy som finns öppet för alla i Stockholm, en helt vanlig onsdag. Dj Staffan och Dj Perra kommer att köra varannan onsdag. Mellan 20.00 till 21.00 är det Happy hour. Det bästa med allt är att det är fri entré hela kvällen.

Glöm inte bästa festen med Alcazar 27 September. Klicka in på hemsidan för mera information.

Jag skulle som sagt promenera hem från Gröndal till Hornstull och mot Kungsholmen, det gick ju inte alls bra. Mera om det orkar jag inte gå in på. Blir bara så trött på mig själv. I alla fall när jag hoppade av bussen på Fridhemsplan vid Åhléns (min sambo kommer att bli galen på mig nu) så upptäckte jag att något var borta. MIN PLÅNBOK, igen. Sist tappade jag den i taxin och då var det en storstint man som hade rotat igenom plånboken och hittat ett kort till min pappa eftersom vi har samma efternamn och ringt dit, som i sin tur ringde mig. Andra gången tappade jag min plånbok på bussen och då hade busschauffören hittat den vid slutstationen. Nu upptäckte jag själv att plånboken inte var med mig. Bussen åkte iväg och jag sprang efter, det såg ganska roligt ut. Det hade jag tyckt om det hade varit någon annan. Men bussen stannade och jag fick springa in. Där låg plånboken, helt ensam och övergiven.

Jag precis kommit hem från nattens bravader. I morse när jag promenerade hem så skickade jag ett tack sms

Jag: Tack för i natt. Det var jätteskönt.
Jo: Tack själv och hoppas jag inte väckte dig
Jag: Du vet att dom här smsen lätt skulle kunna misstolkas?
Jo: Ja det har du rätt i

Nu låter det här värre än vad det är. Jag sov nämligen över hos Anna S och Johanna eftersom jag knappt har sovit en blund. Efter middagen som var utsökt igår, så gick vi ut med Gigis hund som dom var hundvakt åt, efter det så slocknade jag, på soffan. När jag vaknade i morse skulle jag lätt kunna sova en dag till. Nu har jag fyllt min kvot med sömn.

Idag fick jag en inbjudan till en premiär nu på onsdag, men svaret tillbaks var nog rätt otippad? Eller inte, inte om man läser min blogg. Jag svarade vänligt, med ett nej tack och att jag aldrig kommer att sätta min fot där, samt ett lycka till. Det är väl fint och storsint av mig?

Jag ska se första avsnittet av Idol 2008 i förväg. Mera om detta kan läsa på gylleneskor.se där jag kommer att blogga livet av mig med allt som har att göra med Idol, programledaren och annat skoj. Klick.

Det kommer att hända en massa saker på medlemsklubben G under hösten. Först ut på fredag kommer Dj Pjotr tillbaks efter ett långtuppehåll. Pjotr har nämligen varit i Berlin och spelat. Men på lördag smäller det. Det kommer att bli en gigantiskfest för alla tjejer, flator och kvinnor som är medlem på G. Dj Sanaz kommer att förflyttas till Panoramagolvet med 80´s, house och Schlager. Och ut på stora golvet kommer ingen mindre än Dj Inca och Sara Varga. Det kommer att bli MouseClubs största RnB golv. Där är bara en bråkdel om vad som är inplanerat. Under septembermånad kommer vi dessutom ha en hel del nya artister på scen. Min största dröm är ju att få in Magnus Carlsson. Han är så snygg och så bra. Mathias Holmgren som är precis lika snygg har vi redan haft, men om han läser det här så får han mera än gärna ringa mig, för som sagt mycket kommer att hända på G.

I morse stod vågen på 55,6 och det är ju ett steg närmare mot rätt riktning. Det här betyder att jag inte kommer att dricka alkohol på dom närmaste veckorna eftersom jag vill väga exakt femtiokilo. Innan jag stack på mötet i morse så slängde jag i mig en banan och jag tog inte bussen in till stan, utan jag gick. Det tog mig ungefär tjugominuter. Jag vet att jag äter fel, men huvudsaken att det blir bra.

Jag hinner skriva ett inlägg innan jag ska på ett väldigt långtmöte. Jag funderar också på att handla en liten Nokiatelefon, min samsung är lite väl jobbig därav jag inte svara på så mycket sms. Jag är fortfarande dålig efter någon mat jag åt förra veckan, så jag känner mig nästan orkeslös. På gylleneskor.se kommer jag senare idag börja skriva lite om EDC (Eurovision Dance Contest) där Jeanette Carlsson och Danny Saucedo ska föra den eventuella guldplatsen till topp?  Mera om det kan ni läsa om på gylleneskor.se

Idag gjorde jag mitt första inlägg på Gylleneskor.se. Chefredaktören Alexander Borodin har gjort lite förfrågningar om jag är intresserad med att blogga där. Jag har hela tiden varit lite anti eftersom mitt intresse till schlager inte alls passar sig in. Men även jag har en baksida nedgrävd långt bortom bergen. Nu kommer det bloggas febrilt om Idol 2008 och alla dess nyheter som uppstår. Jag ska försöka låta bli att såga allt för mycket. Jag hade även gjort ett tidigare inlägg om att Alexander behövde ännu flera bloggare. Tackvare mitt inlägg så dök det upp ett par intressenter. Jag tror inte kvoten är fylld så mejla ner ägaren på gylleneskor och kolla in om det finns något för dig. Alexander Borodin
Owner Gyllene Media

I lördags var jag och Dj Inca på en mysig middagsdate på Restaurang Roxy. Jag bokade ett bord innan för jag antog att det skulle vara svårt att få plats. Som vanligt fick man vänta en eller två timmar för att Inca skulle bli klar. Jag har varit på Roxy kanske ett par gånger tidigare och det har varit okej. Den här gången var det mera okej. Vill man träffa damer, kvinnor och brudar så är det till Roxy man ska gå. Jag var i alla fall så otroligt hungrig så jag hakade direkt på en liten förrätt. Det blev Serranostrutar med chili- och valnötsfärskost. Eftersom jag var så hungrig så stannade jag knappt upp för att känna smaken, men efter att jag hade tryckt i mig två så kände jag en äcklig bismak. Jag mådde nästan illa, ändå ville jag inte säga till. Servitören, en rakad snygg ung kille är en av de trevligaste jag har träffat på. Han var mycket vänlig och hade inte alls svårt för att visa sin service, precis som om han älskade sitt jobb. Dessutom så kunde han tala flytande spanska till ett par gäster som satt bordet bredvid. Bara för att min förrätt inte smakade så bra, så vägde servitörens trevnad upp allting. Till varmrätt beställde Inca in Kantareller- och skogschampinjoner med
halloumi, handskuren pasta och vit balsamicostuvad lök. Jag smakade lite och maträtten var utsökt, men jag vet att hon ville ha mera salt.

Jag tingade in Körsbär- och chipotleglaserad biff med krämig tomatsallad, tallegiobönor och papas arrugadas. Jag blev rekommenderad köttet av den trevliga servitören. Dock så ångrade jag mig efter att ha ätit fyra matbitar. Bönorna var hård som sten och den krmiga tomatsalladen var mera vattning än krämig. Sen är det givetvis en definitations fråga på vad man tycker är krämig och inte. Köttet var väldigt mört och fint, passade utmärkt till ett glas rött. Nu hade jag tyvärr sagt fel, hurvida jag ville att köttet skulle tillagas. Jag gillar inte levande stek, utan lite mera medium. Nu sa jag förvisso medium rare, men, men det gick så länge jag fixade det hela. Halva kossan fick ligga kvar på tallriken och bli nermald till köttfärssås kanske? Skojar. Förutom mina egna fel så var allt perfekt. Hade jag inte haft så ont i magen så hade jag fixat att dricka upp vinet och ätit upp all mat.

Sarah Grey, en av tjejerna som var med och designade NK´s skyltfönster under Euro Pride kom förbi med en gammal barndomskompis. Jag tror det är Sarahs favvohak? Dj Pamela såg jag skymten av för första gången på väldigt länge. Samt så myllrade det av vackra kvinnor. Jag tror inte jag såg någon som kunde vika av mitt fallande intresse. Däremot så tror jag Inca säger något helt annat. Men smaken är som baken. Jag vet i alla fall att det inte var sista gången jag gick dit och åt.

Tack för den snygga annonsen på hemsidan. Det är sånt här som får mig att inspireras ännu mera till att verkligen skriva om alla klubbar som dyker upp i Sverige. Sen finns det klubbar jag troligtvis aldrig kommer att skriva om. Men det har inget med personerna i fråga att göra, utan helt andra saker. Därav så tänker jag inte uppmana någon att gå till en viss restaurang  i gamla stan.

Den 27 september är det nypremiär med killarna som kammade hem årets Qx-pris 2007 ”Keep up the good Work” Klart som fasen att man blev sur, jag trodde med största sannolikhet att det skulle bli mitt pris, MITT och min sambos. Men det sket sig i vasken. Samtidigt är det toppen hur två killar från ingenstans drar hem en fullpott som var så otippat, enligt mig. Men jag har lärt mig att i livet sker det förändringar, även vi som sitter på en massa ”höga hästar” man får helt enkelt lära sig att komma ner på jorden.

Hela våren var en storsatsning för Daniel och Andreas. Artister som Andres Esteche, Mathias Holmgren och Magnus Carlsson har gjort strålande succé på klubben i Västerås. När killarna från Kak slår upp portarna igen efter en hel renovering så kommer hela stället lyftas. Aldrig har det varit sånt tryck (ser framför mig) Inga mindre än Alcazar står på scen framåt midnatt. Jag själv är inte stort fan av gruppen, men vadå? Jag vet ju tusentals andra som inte är som mig, tur är väll det. Det kommer att finnas två barer och två dansgolv samt en loungedel. Jag tänkte höra med Dolores och några andra om vi inte ska ta och hyra en buss och dra ner?

Kolla in Club Kak

Idag blev jag medlem på Facebook, igen. För ett tagsen skrev jag hur det var ”Att "komma ut" i Facebook.

"Facebook är hur underbart som helst, men inte tillräckligt underbart Jag vet inte om det är en känslig fas jag har kommit in i, men alla tankar och funderingar om att komma ut börjar svälla upp till ytan. Varför? Jag har ju redan kommit ut en gång? Men för vilka då? Jag har kommit ut för pappa, mamma och min syster och det känns som att jag har kommit ut för alla jag känner. Men när Facebook dök upp i min tillvaro rasade mina känslor ihop och min självsäkerhet sjönk ner precis lika tungt som ett ankare till botten. Det var ingen självklarhet längre i vilken position jag var, även om jag borde vara mig själv. Jag ändrade mitt sätt att skriva, jag skrev om gamla minnen från Sandviken och Hofors och gömde totalt min situation idag. Som om min tillvaro idag är olustigare än någon annans?

För många kan det nog kännas obekvämt med vilken läggning jag har. Jag minns ju kommentarerna om hur äckligt det skulle vara om dom fick dela dusch med en lesbisk klasskompis. Och vips så dyker jag upp på facebook och det är jag som har hittat dom flesta av mina gamla vänner. När jag sen läser kommentarerna hur vi känner varandra så har en del fyllt i att vi bara har mötts i förbifarten. Vadå i förbifarten? Vi var ju hur goda vänner som helst och umgicks jämnt. Men nu har vi gått vidare och allt är helt annorlunda nu. Jag är ju lesbisk och du är ju bara den vanliga med barn och kille. Jag har också barn, men det är inte mitt eget. Jag har en sambo men det är ingen stor skillnad på mig nu mot då. Jag har bara lite längre hår och större bröst. Jag är fortfarande JAG!

Det som fortfarande kan känna som dubbelt så jobbigt är att jag både ska förklara att jag är adopterad och att jag är lesbisk. Som om att förklara att jag är lesbisk inte räckte? Jag har inget problem med mina känslor om att jag är adopterad, men på något sätt är det något som stör mig och jag kan inte sätta fingret på vad. Som jag skrev tidigare i somras så var jag på väg till Seoul, mitt hemland. Det är mitt hemland, men ändå inte mitt hem. Resan får vänta, jag är inte så mogen som jag trodde, trots mina trettio år. Jag ska avvakta med att leta upp mina famla barndomsvänner på "fejjan". Jag är tydligen inte tillräckligt mogen för det heller"

Det där skrev jag förra året, men nu känner jag mig mogen. Mogen till att radera en massa vänner och adda nya.

Bilden är snodd från Alexander Erwiksblogg. Nu är jag sur, ännu en gång. "Vadå okej för att vara lebba"? Som sagt, du kommer att få äta upp det. (Skoj) Det var trevligt igår i alla fall, när jag fick sällskapa att frossa i sig snittar. Ja, Erwik tränar ju som en guru så det blev inte lika många snittar för honom. Nu ska jag ut och jaga mus,

Det är söndag och folk verkar sitta inne i alla fall om man ska utgå från min statistiklista. Det börjar hända saker, men i Malmö. Klubblivet rycks upp som strömmingen under vårkanten. Joe från Wonk har hur mycket specialitet som helst i bakfickan. Allt från nya klubben A2, Salvation och TrailerTrash från London. Är det på någon klubb jag ska festa på framöver så blir det i Malmö. Det innebär att jag kommer söka med ljus och lykta efter ett bra hotellrum eller inneboende hos någon? Jag har hört så många olika sorters rykten om Salvation och jag vill gärna uppleva allting själv. Mera kärlek omkring festerna i Malmö kommer. (Håll koll)

Jo jag köpte ett par nya Lacoste promenadskor på Scorett i förmiddags på Västermalmsgallerian. Nu kan jag äntligen börja gå mina långpromenader. Egentligen ville jag ha ett Fred Perry skor, men dom fanns inte i min storlek, trettiofem.

Idag när jag pratade med min sambo så berättade jag om min promenad med Anna S och att jag har bestämt mig.

Jag: Jag vill gifta mig
Sambo: Jaha, nu igen
Jag: Men vi är ju inte gifta
Sambo: Jo vi har sagt ja inför gud och en riktigt präst
Jag: Det stämmer inte
Sambo: Men har du glömt bortUlf Lidman
Jag: Näe, men det där var ju bara en plåjgrej som du tvingade med mig på
Sambo: Det är bara onödigt att gifta sig, så vi lägger ner den diskussionen nu en gång för alla

Jag är så glad. Det har gått exakt en vecka sen min Sambo åkte ner till vårt hotell och idag pratades vi vid. Hon har även haft storbesök från "The sea gypsy" (Bibbi) som har en stor restaurang i södra Thailand bland bland koraller och öar med papegojor, turister, högvatten, lågvatten, monsunregn och torka. Jag var nervös över att han inte skulle gilla Hua Hin. Men han älskar det. Hade han inte haft en verklig fungerande restaurang med man så hade han flyttat. Han kommer skriva om sin lilla tripp på hanky.se på torsdag. Jag ser verkligen framemot det inlägget med bilder och allt.

Jag sitter och pratar med min sambo just nu och hör och häpna. Hon har varit nere till stranden och den är tydligen fantastisk. Det känns superskönt att höra. Sandstranden är som att gå i potatismjöl.

Jag tycker det är fantastiskt att Linda Rosing får ut nästan 90 tusenkronor på sin blogg. (se här) Det hade jag också nästan haft om jag hade fortsatt och FÅTT betalt. Det här fick mig att tänka till varför jag inte har fått en enda krona sen starten i påskas.

Jag har träningsvärk i både fötter och ben. Anna S och jag promenerade i nästan tre timmar i går. Vi gick runt Hagaparken från Kungsholmen förbi Solna och lite villovägar. Samt templet där jag vill gifta mig. Det var den skönaste promenaden på väldigt länge. Egentligen har jag ingen träningsvärk, det lät bara så hurtigt att få det. Men jag tror gör samma runda idag. Efter att jag har köpt eller hittat mina gymnastikskor.

Innan jag berättar en del av kvällen så måste jag bara berätta. Jag börjar komma upp i samma besöksnitt som på min gamla blogg på hanky, inte för att jag har fått in tjugotusen unikabesök i veckan, men det börjar närma sig. Ingen är gladare än mig för det och det känns bra över att få lite Credd för allt man skriver. Tack.

Jag hade aldrig förlåtit mig själv om jag hade åkt hem från Roxy utan att svänga förbi Club Lino i Stockholm. Dock så hade jag inga blommor med mig, lite pinsamt. Men vilket kalas. Edward Af Sillén, Tobbe och Bernhard bringade ut ett leverop för alla år som har och kommer vara. Edward har varit med från allra första början med Lino, så det kändes nog speciellt att få bringa ut ett skål efter 6 trogna år. Det finns ju en anledning till varför Club Lino efter sex år fortsätter med succé som aldrig förr. När Gladys del Pilar intog scen och framförde två fantastiska nummer som bara hon kan göra, rös hela kroppen till med en behagligkänsla, en känsla som man bara kan få när man blir kär. Kayo Shekoni, som kommer att husera som Linos värdinna hela hösten kunde även presentera ikväll en legend, sångare och en unik Dj som är en internationell artist, ursprungligen från Uganda men bosatt i Sverige sedan många år, Charlie King. Charlie framförde en av mina favoriter med Lionel Richie, "All night Long". Oj oj. Ni kan nog räkna grymt med ös varje lördag framöver. Det kommer nog alltid bli en liten överraskning. Kanske därför Club Lino har slagit rekord på bästa klubben i stan?
Det var verkligen skumpa för hela slanten och det kändes som om Tobbe hade tagit mig på orden över att man måste ha jordgubbar till Skumpan. Han hade nämligen läst det. Vilken tur att han var uppmärksam, för det var gott. Jag, Alexander Erwik och Dj Inca spatserade in på Riddarkällaren tillsammans. Väl där inne träffade man alla och allt. Tyvärr så börjar åldern komma med åren. Jag åkte hem väldigt tidigt, efter att ha hört Gladys, Kayo och Charlie King. Navid Kabiri frågade mig varför jag skulle åka hem så tidigt. Saken är att jag fortfarande känner mig sjuk efter sushin och kroppen värker efter att få sova.

Jag önskade att jag hade mer tid till att skriva, men jag ska snart dra iväg. Jag vill gifta mig, jag vill ha ett stortbröllop vid Ekotältet i Hagaparken. Kruxet är att det är enklare att flytta på ett berg än att övertala min sambo om giftermål. Jag får gifta mig om jag vill, men då blir det inte med min kära.

Jag har funderat på en sak, ganska länge. Om jag nu är så antikillar och andra spektakel, hur kan det då komma sig att det är bara killar som jag frågar om hjälp? I samband med proppbyte, ställa ungsklockan och alla tv-kanaler. Nu har förvisso min sambo sagt upp abonnemanget på kabeltvn. Jag fick en chock. För första gången skulle jag slå på en lite högre tv(anal)kanal. I förgäves, helt svart blev det. Dagen efter fick jag ett brev från Comhem där det stod ”tack för din uppsägning och välkommen åter” kul och tack älskling.

Egentligen vill jag tillägna den här dagen till två speciella personer som har trängt sig in i min hjärna. Två personer som jag verkligen ser upp till, eller ner. Beroende på vart man vill titta. Jag sneglar neråt, det känns mera rättfram, om jag hade varit gubbe. Men nu blir det inte så för dom dök inte upp igår, som jag hade önskat. Istället blir det en Sarah Brightman dag. I själva verket borde jag avsky Sarah för det var mitt störda ex från förr som tillgrep tag mig i tvång till att lyssna. Men om vi bortser från henne så är Sarah nästintill bättre än Celiné Dion också? Har det gått överstyr då? Ikväll ska jag sträva efter mitt rekord på Smirr. Förra årets personalfest klunkade jag i mig femton Smirrnoff Ice, var det maniskt?

Jag har bara en enda fråga just nu. Kan man boka föreläsningar privat. Eller går inte det? Jag menar man kan ju hyra in glädjeflickor privat, men det kanske inte är samma sak?

Rent av optimistiska skäl trodde jag att mina pengar från hanky skulle ha kommit in under fredagen. Men där hade jag förstora förhoppningar, precis som förr. Jag vet vad ni tycker, om jag ska utgå från inläggen här. Men möjligheternas man (kvinna) måste tänka välvilligt.

Eftersom jag verkligen har kunnat sova i natt (noot) så måste jag faktiskt skriva att Dj Emil Hellman från Soundfactory gjorde en kanonspelning igår i källaren. Jag dansade mig svettig, till och med när Bernhard från Lino kom ner så stod jag och blåste i min lilla visselpipa. Jag gjorde nog inget annat på kvällen än blåste mig sjuk. Varför kunde jag inte blåsa mig trött, precis som att en del kan suga sig trött? Det kommer att bli mera Emil Hellman till folket nästa månad. Jag vet inte om jag får berätta det här men Emil är på gång med något väldigt unikt, en unikare komposition sen Pet Shop Boys och Agnetha Fältskog.

Eftersom jag inte kan sova så var jag tvungen att trycka i mig en påse nudlar. Vågen står på 56,1 det innebär att jag har gått upp en massa hekto, fast jag var magsjuk tidigare idag. Min syster köpte min telefon för ett familjevänligtpris. Skulle aldrig vara dum mot min syster fast jag var det förr. Mera om det kommer ni att kunna läsa om i Veckorevyn om ett par veckor. Nu ska ja räkna änglar och verkligen sova, säg lycka till. Hade jag haft ett par gymnastikskor så hade jag gått ut på en långpromenad och sett solen stiga upp vid Slussen, tillsammans med mig själv och kärleken. Obotligromantiker som man är.

Konstigt att jag och min sambo fortfarande håller ihop efter femår. Hon som verkligen spyr när man ställer fram levandeljus och en stor bukett med röda rosor. Men var och en uppskattar olika saker här i livet. Jag skulle vilja gifta mig, vid havet. Ett stort fint bröllop med en massa fina vänner in i natten sommarvindar. Min sambo säger om det är fest jag vill ha så kan jag ha det, men något bröllop blir det inte. Charmigt värre? Men jag saknar min kvinna längst in i benmärgen. Jag vill att hon ska sitta framför mig med cigaretten i mun. Det som jag vanligtvis stör mig på. Näe, nu ska ja söka en ny fru på nätet, en som vill gifta sig. Jag har gjort det tidigare, men utan reslutat (se här)

Så var man pigg igen. Det verkar inte finnas något botemedel till att sova. Men jag höll mitt löfte till min sambo ikväll. Jag klarade av att vägra tillträde till en person som egentligen gör en hel del nytta i stan för den som står på rätt vägsida av kanten såklart. Eftersom personen jag talar om är av det manliga könet så var det inte så svårt. Till skillnad från min sambo så gör hon INTE skillnad på kön. Innan Jonas Hedqvist släppte mig för sitt sällskap med Gabriel Fors så han vi småprata lite, visst skulle jag ringa dig idag? Jag saknade Roger Lundgren såklart. Pia Lagergren kom äntligen till skott för ett besök på G. Pia jobbar i vanliga fall på Chakula, en restaurang med inriktning på Afrikansk mat. Ni måste bara gå dit. Kanske i morgon innan Club Lino firar sitt sexårskalas.

Jag vet faktiskt inte om jag ska dit, helt ärligt. Jag börjar bli gammal. Jag vill göra något annat än att bara gå ut. Det finns så många andra saker som är mera värdefullt än klubbliv? Jag känner mig också som ett bihang, man hänger på alla möjliga folk bara för att jag lever som särbo som världens mest ensammaste människa? Jag är inte ensam, jag vet. Men jag vill göra något galet, sova vore ju inte helt fel kanske? Klockan är snart 05.00 och i Thailand är klockan 10.30. Jag har insett att jag borde marknadsföra min blogg mera, gäster ikväll visste inte ens att jag hade flyttat min blogg, men jag förklarade varför och talade givetvis om orsaken.

Jag känner mig sjuk efter sushin jag vräkte i mig till lunch. Undra om jag hade blivit lika dålig ifall bitarna hade legat på en gammal tant? Om det är något jag måste göra så är det att SOVA. Jag har inte sovit mera än ett par timmar och så har det varit varje natt. Det känns som om hela jag faller isär. Den enda som skulle kunna orka bära upp mig när jag faller är Siv. Min transexuellakatt och det är ju verkligen upplyftande. Jag vill åka bort, jag vill inte sitta här hemma eller på möte och se när regent bara faller ner som vattnet i toalettstolen. Jag borde dra till Thailand och hälsa på min Sambo. Fast vi har ju sett varandra varje dag under femår, någon måtta måste det ändå finnas. Hon vill ju dessutom inte göra det jag vill. Jag vill köpa ett hotell uppe i fjällen och det skulle min sambo aldrig tänka tanken på. Sen vill jag åka tillbaks till Barcelona enbart för att studera livet, det underbara livet. För att återgå till Sushin, det kanske är ofräscht att lägga en massa råfisk på en kvinna? Skitsamma, fisk som fisk.

Just det, Anders Selin har bett mig hålla tassarna bort från hans italienska hingst. Sen när jag får reda på vems hans hingst är, så storknar man ju. Gud så grabbigt. Skulle jag vara Anders hingst så skulle han inte kunna sitta på den Italienska hingsten något mera, det skulle ta ett bra tag i alla fall. Ha.

Höstmörkret börjar falla på och Dao Beach Restaurant och Bar har fortfarande öppet. På dagarna kan du sitta på deras veranda och se ut över vattnet. Beställ in en fräsch cocktaildrink och bara njuta av tillvaron. På dagtid kan du även svulla i dig en pastasallad eller en stor smörgås. Nu när det börjar gå mot sensommaren så selar det ingen roll vad du äter. Badkläderna ska inte på förrän nästa år. Så för dig son känner suget efter lite grill, tveka inte. På kvällarna tänder personalen upp belysningen i träden, precis som utomlands. Du kan även abonnera hela stället för företagsfester, kalas, födelsedagsfester temafester och kanske sexfester? Nattlig orgie på Daos strand vore väll inte helt fel? Framåt vinters höga snövallar tänds eldarna upp och marschallerna och laddar med filtar tas fram. En kopp varmchoklad med grädde, tack.
 
Kolla in hemsidan för mera information

Jag vet att det här kan slå tillbaka på mig, medtanke på allt vad jag har skrivit. Men fortfarande så är jag ingen illvilligmänniska utan jag vill bara att allt ska gå rätt till och så länge jag får göra det jag älskar så är ingen gladare än mig. Sen får vi se vad som händer i framtiden. Nu har vi dragit igång klubbguiden på hanky efter ett långt uppehåll. Jag ska skriva den som vanligt och dyker det upp något roligt reportage så håll koll. Jag har fortfarande inte fått några pengar och jag vet vad många tycker, skriv inget förrän jag har fått betalt. Men någon gång dag innan årsskiftet så borde jag få mina fakturor betalda? Är det dumt? Eller är det nu ni ska säga ”gnäll aldrig mera”

Av 500 nummer så har jag bara trettioåtta i mobilen just nu. Jag blir galen, det är en massa personer som jag måste försöka få tag på. Dj Inca har hjälpt mig med några, men resten då? Hon har ju inte några nummer till mina sexdejter? Hitta din sexdejt här. Eller nått?

Jag litar inte fullständigt på bloggportalen. Enligt min statistiklista så har jag flerdubbelt än 749 besök, som enligt bloggportalen uppvisar. Strunt samma, huvudsaken någon läser, annars kan jag ju likagärna skriva på min vägg hemma. Mitt bollplank, tennisplank och min nödlösningsvägg när jag har ur trist som helst.

Men ikväll är det klubb G för hela slanten och det kommer att bli grymt, hoppas jag. Dj Björn är ny för kvällen. Björn har spelat på Spy bar, Josefina och Undici. Nu kommer han till Söder och Kolinsgborg. Känns unikt medtanke på att vi är långtifrån Spy Bar hållet som möjligt. Men vem vet vad som händer i framtiden (he he) Dj Inca befinner sig på RnB golvet, där hon hör hemma. Hon är Sveriges med bästa RnB dj just nu, tycker jag.
Hon kommer dessutom att spela på tjejfesten 30 augusti med en riktigt fin och underbar tjej. Dj Emil Hellman från Soundfactory har vi slängt ner på källargolvet med house och Electro. Räkna med tungt pådrag. Mamma Dolores är bortrest så Maggan tar över Dolores plats tillsammans med ett nytt stjärnskott, Amy från Canada?

Idag har jag skickat ut en massinbjudan, fast bara till tjejer. Jag känner inte ens alla (skoja) Den 6 september tänkte jag ha en liten fest, så heteroaktigt men lesbiskt. Efter det är det fest, på Club Ofelia men för 30+. Av rent egoistiska skäl så vill jag inte gå dit ensam, därav alla som kommer till festen följer med mig dit. Det är väll trevligt? Det vore också trevligt ifall, men bara ifall Marika Lagercrantz skulle dyka upp. Det skulle vara den bästa dagen i mitt liv, efter att jag träffade min Sambo såklart.

Eftersom min sambo nästan aldrig läser vad jag skriver så kan jag idag rekommendera Dolphin Bay som ligger strax söder om Hua Hin. Ifall det finns någon annan som är intresserad, när ni åker ner? Precis som namnet antyder så kan man ibland skymta delfiner i bukten. Det brukar även förekomma ett fåtal av den rosa sorten. Jag tror inte min sambo har en aning om vilka guldklimpar som ligger i närheten av vårt hotel. Samt den som har hennes nummer, Thainummer skicka mig det. Tack.

Ikväll är det dags för den första och faktiskt enda WONK festen på Hipp innan Joe kör igång på A2 nästa vecka. Missa inte denna legendariska kväll med DeeJay Jonny, Shanigua La Bouch, Goran & Belinda. Beger till Wonk @ Hipp . Kalendegatan 12. Så nu vet ni vad som händer för alla er som ska ner till Malmö. Glöm inte att ta med mig nästa gång.

Dj Inca ringde mig vid halv åtta i morse. Det första hon frågade varför jag var uppe så tidigt. Som om det vore konstigt? I hennes värld är det förvånande. Inca älskar att sova till skillnad från mig som avskyr det.  Idag är jag inte uppbokad på en massa möten, så jag vill gå och äta sushi till något ställe där man får äta hur mycket man vill. Dit skulle inte Seglarstina kunna följa med, hon är veggo och allt sånt där, undra hur hon klarar av vissa lukter framåt kvällskvisten. Same, same but different.

Åker ni till Barcelona ska ni besöka Kirin. Det är en kinesisk restaurang som har funnits i över tjugo år. Här rullas det ut fyrtio olika sushirätter och andra läckerheter på ett band, du får äta hur mycket du vill. För exakt hur mycket minns jag inte. Restaurangen ligger vid Ronda Universitat, så det är hur enkelt som helst att hitta.

Jag hittade min gamla artikel på dagens bästa ligglåtar. Det var gårdagens, jag har helt andra favoritval idag. Vi får se om jag presenterar dom låtarna här? Känns ganska intimt och eftersom jag är själv en långitd framutöver så bevarar jag låtarna för mig själv.

Sandra - Innocent love
Sandra är en underbar artist som får kärleken att brinna. Har det inte hettat till i sänghalmen tidigare så gör det garanterat det när man sätter på Sandra (skivan).

Sade - By your Side
Låttiteln säger sig självt, men kom ihåg att det inte finns någon garanti på att det är just vid sidan du finns, utan du kan lika gärna ligga uppe på.

Wayne Wade – Lady
Här är den perfekta låten för dig som vill älska utomhus och det viktigaste av allt, det ska vara stjärnklart.

Sarah Brightman - Tu quieres volver
Hade man haft en flytande säng på öppet hav så är det här en riktig kärlekslåt, du följer bara vågornas brus och guppets sus.

Dusty Springfield – Son of a preacher man
Störtskön förspelslåt med champagne och frukt. Kvällen kan inte bli misslyckad. Ett gott råd, använd inte vita Intersport-tubsockar. Så avtändande.

Från filmen Pulp Fiction - Exekiel 25:17
För dig som vill komma snabbt utan romantiska tips och knussligheter.

Det var förra året vid den här tiden det bara sprutade ur mig. Jag skrev som aldrig förr och tangentbordet bara flödade som om det vore ett piano. Jag hade energi till att skriva, jag hade ork att ta tag i mitt liv, min självbiografi. Det fanns inget som hindrade mig, men vad hände? Nu om något så har jag tid. Jag behöver inte ha dåligt samvete med att jag avverkar 22 timmar av mitt liv framför datorn, nu när jag är särbo. Men ändå, intensiteten sitter i inte i mig som det ska, jag kanske vill ha annat i mig. Typ, lite mera pondus. Jag ska inte vara så rädd för mina egna känslor, som jag faktiskt är, ibland. Eller, just nu. Känner mig som en mes som egentligen skulle ha dragit näven i matbordet för längesedan. Jag har blivit rädd för mitt eget wordprogram, jag har blivit rädd för alla mina känslor som jag i själva verket borde dela med mig, för det skulle hjälpa, kanske dig, kanske mig, fast en bättre bit på väg. Det är ett ont omen när man har fastnat och jag har långt kvar på hinderbanan.

Som jag känner nu, borde jag bara dra ut alla elektriskapparater (mobil) och dra iväg, med min dator. Jag vill få ett avslut. Jag vill bara att allt ska rinna av som en tvål mot min kropp. Jag vill inte publicera boken, inte en chans i världen. Jag dör hellre. Men jag vill inte sitta på samma ställe nästa år vid den här tidpunkten och känna samma sak, jag borde ta tag i boken. Det har tagit mig flera år att skriva två A4asidor. Den flippade på slutet, i slutet med min Gävletid. Den delen i boken kommer förmodligen att suddas ut. Jag ser mitt liv i Gävle som ett svart hål. Det är inget som berör mig därifrån, Gävle är nästan värre än en liten byhåla. Vända kappan efter vinden och vägra se att folk kan gå vidare.

Min självbiografi är långtifrån en dans på rosor, och det är långtifrån gala, glitter och Glamour. Men som sagt, just nu känner jag mig kvävd av min egen känsla. Jag ligger under vattnet och kan inte andas. Det finns ett förlag som skulle kunna hjälpa mig. Ett förlag som jag kontaktade år 2007, 22 augusti, exakt. Om jag t.e.x ska trycka upp 300 exemplar så kommer det att kosta runt trettiotusen. Jag har ju ingen aning om det är normalt, så jag tar gärna emot synpunkter.

Inga pengar på mitt konto idag heller.

Club Lino fyller 6 år nu på lördag och jag får väll traska dit ensam. Och min Sambo får bytas ut i detta kort, på lördag. Tobbe och Bernhard har köpt in bubbel så det räcker. Över 700 pers kan gotta sig i skumpan, precis som i en dusch? Det har hyrts in extra ljud och ljus. Scenen kommer bli extra stor och runt midnatt kommer det hända stora saker. Tobbe och Bernhard gillar stort? Jag ska dit, men enbart för snittarnas skull.

Sångfågeln Kayo som numera profilerar sig med Lino kommer att vara där som värdinna och underhålla från alla gäster från scenen. Med något stort? Kayo har även bjudit in flera andra kända och stora artister som kommer att uppträda lite då och då. Reine Tapper, alias "Miss Rainy Day", kommer också att profilera sig med Lino from nu och framöver. Räkna med sexigt och hett, Miss Rainy Day är en tjej som tom skulle få mig att tända till. Festen kommer vara mellan öppning 22.00 till midnatt, sen får vi ju inte köra liveuppträdanden på gården efter 23 för myndigheter och härlig svensk "lag" egentligen (suck) men vi tummar på det och kör fram till midnatt hälsar Tobbe.

Klubben är öppen enda framtill 05.00 med schlager, klubb och gården. Dj Edward Af Sillén, Dj Anders, Dj Katy och Dj JJ finns för dig hela kvällen. Kom inte till riddarkällaren vid midnatt, då kommer ni inte komma kunna in, på en bra stund. Förvisso finns det nog bubbel kvar, men inte snittar. Inte om jag ska dit vid öppning, kanske till och med innan. Ps, tänk om Linda Bengtzing eller Sonja Aldén dyker upp, eller varför inte Sanna Nielsen?

Besök Club Lino
Södra Riddarholmshamnen 19

Inget jag kan förknippa låten till, men den är bara så bra och så himla romantisk. Låten ska höras i bakgrunden tillsammans med havetsbrus och solnedgång.

Jag fick skäll när jag åkte till Tyskland, inte för att jag åkte dit utan för att jag handlade. Undra om min Sambo hade blivit gladare om jag hade kommit hem med sex glädjeflickor istället? Men nu får jag inte handla mera förrän jag har druckit upp det som finns hemma. Men kan någon vänligsjäl hjälpa mig vad det är för skillnad på flaskorna och smaken? Jag tar hellre hjälp av detta och inte med elen. Jag måste lära mig någon gång. Fast varför lära sig, när det finns folk som är utbildad till att fixa?

Det måste ha varit strömavbrott på Kungsholmen. Mikron, ugnen och alla digitalaklockor står bara och blinkar 00. Varför kunde det inte bara vara som förr?

Ah, just det. Kvällen igår på Pastis var hur trevligt som helst, för hundraelfte gången. Jag älskar tjat. Tydligen är en av ägarinnorna för restaurangen väldigt förknippad med Fd Mandus? Pastis är som jag skrev i morse väldigt litet och gemytligt, lite som ett vardagsrum men bättre, beronde på vems vardagsrum du sitter i. Jag åt halstrad röding med dillsmörslungade halva färskpotatisar med råkokta strimlade morrötter och andra rågrönsaker. Mycket gott och smaken passade mig perfekt. Samlag i munnen kan man ju också säga på ett finare sätt? Samtidigt så kunde jag inte äta, något störde mig fast på ett positivtsätt.
Nu är jag återigen där, som en gammal snuskgubbe som bara stirrar rakt in i andras behag. Det där är liksom en tjejgrej som alla utom jag hade i mina ungdomsår. Det var högklackade skor, korta kjolar och urringning ner till naveln. Rebecca har inte kommit ur det stadiet ännu, men det är helt okej. Hon är snygg och behaglig då får man klä sig hur man vill. Men du får skylla dig själv ifall du skulle bli antastad. Det bara skriker frivillighet. Men för att återgå till Pastis. Eftersom jag blev bjuden på allt, nästan. Inte sex, så kan jag återkomma till det lilla godlynta stället på Baggensgatan 12 för att testa något annat som fanns på menyn. Gärna tillsammans med någon som kan klä sig anständigt. Klicka på alla bilder så får man se lite mera och större.

Jag har blivit vågfixerad. Hade min sambo varit hemma så hade hon slängt ut vågen för längesen. Samtidigt så vet jag att man inte ska gå efter vågen. Idag vägde jag mig och hela 55,6 kilo. Det är ju iförsig inte mega mycket, men ändå. Det här är så typiskt tjejer, så hetero. Fixering vid sin kropp. När kärleken i själva verket är kroppen. Desto mera kropp du har, ju ännu mera kärlek ger du?

Igår hämtade jag ut biljetterna till en Stjärt på Himlen. Killen i kassan på Sergel sa ”åh en ska ni se en stjärna, AH, en stjärt på himlen” just den sekunden var superskoj. Premiären är inte förrän 19 september, men nu när vi har fått så bra platser så känns det helt ok. Däremot så vet jag inte om jag är i Sverige vid den tidpunkten. Antingen åker jag ner till Thailand eller så drar jag till Barcelona i två veckor. Vi får se vad Mamma Dolores säger. Samt om jag får något resesällskap med mig.

Här är allt som är till försäljning. "AJ"började på femhundra, men det var ett nedslag. Läs mera om W980 här och köp min för tretusenfemhundra.  

Den är störtskön, Fred Perry tröjan från MQ köpte jag igår. Nu har jag en svart, rosa och en vit. Nästa inköp blir en röd, grön och regnbågens färger. Om den finns.

Min sambo mejlade upp till Jon Voss på qxförlag. Det behövdes en liten korrigering av text. Jag orkar inte säga till om felaktigheter något mera. Tur att hon satt online.. Eftersom jag hann få fyra samtal om felaktigtext, är det inte enklare fall ni tar saken i egen hand än att först ringa mig. Teamwork.

Idag läste jag på Dagens Media att sajten Glife gjorde en brakförlust förra året. Det står även att bolagets rörelseförlust uppgick till 12 miljoner kronor. Enligt Dagens Medai idag så har Glife stämst på över en miljon kronor efter den havererade lanseringen i Storbritannien. Nu bloggade jag förvisso inte på Glife, men hanky tillhör livsstilsnätverket och idag har jag fortfarande inte fått mina pengar, Sen jag då startade i Påskas, men skickade min första faktura i juni. Alla verkar få sina fakturor betalda, alla utom jag? Har tjatat och ringt, varje gång är det sagts att jag ska få mina pengar. Men när?

För en stund sen fick jag mejl från min kära sambo. Hon berättar att hon har roat sig med att köpa både blommor och gardiner till hotellet. Jättekul skrev hon men NOT efter det. Hon hade också hört att jag hade varit och roat mig igår kväll. Ryktena går värre som en löpsedel. Samtidigt tror jag hon är glad över att hon inte var med. Hon vet hur det kan gå när man går ut på Stureplans liknande klubbar. Förstår inte riktigt vad hon menar. He he.

Jo jag glömde. Är det någon som vill köpa min nyinköpta Ericsson för högstbjudande? Allt ingår t.o.m ett nytt telefonnummer som är helt oöppnat. Är det en kvinna över 40 som vill köpa telefon så ingår även jag i kittet. Mejla mig till [email protected]

Som jag trodde det gick inte att byta in sin telefon till en annan, fast den bara är några timmar gammal. Nu sitter jag här med en telefon jag avskyr och en telefon jag faktiskt gillar. Nu blev det ingen Nokia utan jag köpte mig en Samsung. Den är pyttteliten och enkel. Den som skickar sms till mig nu får gärna skriva vem det är ifrån. Jag har fortfarande samma nummer, men telefonboken är helt tom.

Det är så himla konstigt, jag kom hem halv fem på morgonen och vaknade halv tio. Har inte sovit en blund känns det som. Nu ska jag gå ner och byta min lesbiska telefon, hoppas det går.

På Qx.se kan ni idag läsa om att Connection åter öppnar upp portarna på f.d B.A.D. "På onsdag slår Connection åter upp portarna för gaypubliken. Efter att B.A.D. nu söker nu lokal tar entrévärden Anette Eriksson sina första steg som klubbfixare och öppnar Kattis." Connection har INGET ihopkopplat med stälet i Gamla Stan. Jag kommer ALDRIG sätta min fot där.

Kvällen igår var hur som helst så himla trevlig. Jag blev bjuden på allting och lite till. Mittuppe i allt så spillde jag ut rödvin på Rebecca Storks fina vita skjorta. Dock inte mitt fel. Sitter man med uppknäppt skjorta där man ser hela behaget så får man skylla sig själv. Jag har skrivit det tusen gånger om, men Helene Svanberg och Rebecca Stork från Lectia och en massa andra tusen företag rockar fett. Man skulle kunna säga att det var ett möte jag var på i kombination med middag. Det kommer att hända en massa grejer framöver, inte nu, men lite längre fram. Kanske? Nu måste jag svara på ett urjobbigt mail. Samt så måste jag kolla om jag har fått in mina pengar från livsstilsnätverket.

Jag tog reda på namnet på krogen där vi var, på Stureplan. Jag ska inte skriva ner något ställe däromkring, men jag vill inte gå tillbaks, inte dit. Man skulle nästan kunna tro att jag var på dejt. Det var jag också, men det hände inget. I alla fall så inhandlade jag mig nya kläder igår. Jag vet att det är på tiden. Jag promenerade med bestämda steg till MQ jag handlar det mesta där, även om dom tycker jag helt fläng i huvudet. Jag får alltid ett skratt i ansiktet när jag är där och provar kläder. Förstår inte varför. I själva verket ska ju personalen bara vara tacksam att jag handlar där, men okej, det är bra med smakråd. Så slipper jag bli utskrattad på stan. Igår vek sig kvinnan i affären sig nästan dubbel av skratt. En blind kunde ha bättre smak än mig, schysst? Men jag hittade tillslut ett par jeans, skjorta och en jacka.

Nu funkar mitt nummer igen, men att det var så svårt att få kortet aktiverat? Jag fick först sitta och vänta för att komma fram till kundtjänst. Tog faktiskt inte så lång tid. Sen fick tjejen på kundtjänst sitta och vänta på mig. Hur svårt ska det vara att få upp telefonlocket och sen ta ut sim kortet? Uppenbarligen så svårt att tjejen på kundtjänst inte hade det tålamodet med att vänta? Utan jag fick lägga på. Jag blev arg och nästan så att jag slängde mobilen i golvet. Sim kortet satt ju som klister på ett berg högst upp på toppen. Det var något nummer där som skulle rabblas upp. Det roliga är att på pappret fanns det exakt lika nummer, så varför var jag tvungen att krångla ut kortet? Jag vill verkligen inte ha den här telefonen, den är skitkrånglig och klumpig. Den är så lesbisk och så lesbisk är inte jag. 

Nu har jag köpt mig en ny mobiltelefon. Det tog mig exakt åtta minuter. Det värsta med att min telefon är stulen eller borttappad är att jag inte har någon aning om Sonja Aldén har tackat jag till en sak inför nästa fredag.  Mitt nya nummer börjar på 0771-

 
När jag öppnade fönstret så blåste min femtiolapp iväg, jag har letat mina hemycklar i snart en timme, men jag måste ju ha haft med dom hem, annars hade jag ju inte kommit in? När jag skulle sätta mig på toa glömde jag fälla upp toalettlocket och det är ju normalt?

Jag har fått så mycket feedback än någonsin sen jag flyttade min blogg. Idag när jag öppnade min mejlbox hade jag ännu ett förslag från en kille som idagsläget bloggar på samma sajt som jag gjorde. Han har idag varit så generös och sagt att han kan bygga upp något helt nytt till mig, helt gratis. Han har tydligen inget liv och det skrev han själv i mejlet. Det är hur toppen som helst och givetvis är jag öppen för förslag. Vi syns på G i morgon så pratar vi mera. Ps, jag var på Torget innan vi åkte till Stureplan. Det var väldigt trevligt för en gångs skull. Men no more Stureplan. Det är bara äckliga gubbar som går där, av min erfarenhet sen igår.

Oj är det redan morgon? Känner mig fortfarande full. Igår blev jag utbjuden till Pastis. Det är en liten fransk En liten fransk restaurang, i Gamla Stan. Det känns som om det bara vore ett kryp in i väggen och egentligen stämmer ju det eftersom det knappt får plats tjugo gäster. Just nu orkar jag inte skriva mera ingående om Pastis förutom att det var förträffligt och jag går mera än gärna tillbaks. Saken är att jag var på Stureplan igår, men jag minns INTE stället vi var på och det känns om jag precis kom hem. Men för alla som läser det här. Jag är utan mobil, antingen blev den stulen igår eller så tappade jag den? Så nu måste jag bege mig ut för att inhandla en ny.

Det är så sjukt trist med en onsdag då inget händer. Birgitta Jacobsson och Davy Hakkala har flyttat från vår gamla restaurang och klubb. Konstigt? Inte alls så speciellt konstigt. Det finns ju egentligen bara en anledning till varför vi flyttade ifrån ett vinnande koncept. Antagligen är det lika för Birgitta och Davy, men det vet jag ingenting om. Eller jo jag vet, men håller det inom ”familjen”

Nu hoppas jag verkligen på att dom dyker upp med något nytt. För såhär kan vi inte ha varje onsdag. Det är Cok(kuk)tail i stan. En del av en stor sammanslutning av grupp går omkring och sprider en stor hög med dynga över stan. Det är vuxet och väldigt moget. Fortsätt så.  Jag kommer aldrig mera sätta min fot på Mälarpaviljongen och det är trist för jag gillade verkligen stället. Men nu avskyr jag det lika mycket som att jag inte får ut mina pengar från livsstilsnätverket.

Skönt att mina läsare börjar hitta till min nya blogg och jag är rasande men det verkar inte spela någon roll. Det spelar ingen roll om jag är glad heller. Jag får ändå inga pengar från livsstilsnätverket som hanky.se ligger under. Jag började i Påskas för att chefredaktören Martin frågade mig om jag ville toppblogga. Givetvis hakade jag på eftersom jag älskar att skriva och jag tyckte hanky.se var en bra nysatsning för HBT-omgivningen.

Jag hoppade gladeligen på tåget och bloggade så som jag älskar att göra. Jag skrev klubbguiderna fyra fredagar varje månad i flera månader. Jag bloggade och åkte till Spring Pride i Eskilstuna för egen viningsskull. För att jag just älskar att skriva. Jag har tagit alla pengar från egen ficka. Jag har varit på Berns och skrivit om Katthavet från egen ficka. För att jag älskar att skriva. Jag har gjort och försökt skriva om allt för att få unika besökare till hanky.se och för min och chefredaktörens skull. För att jag älskar att skriva. I början visste jag inte om hur jag skulle fakturera och krånglade lite, mitt fel. När det sen löste sig och jag väntade mig en summa på kontot så kom det inget.

Jag väntade en vecka, två och treveckor. Har ringt och tjatat och gnatat om vart min lön har tagit vägen. Har varit lovad dag efter dag, men inget händer. När jag åkte till Barcelona på måndagen så pengar lovad, på tisdag, inget hände. När jag sen pratade och var ledsen så var jag lovad, igen, pengar på fredag, men inget hände. Sen fanns det tydligen inga pengar på lönekontot, men alla fick pengar utom jag? Osv osv. Det har fortfarande inte hänt något. Klart som sjutton att jag börjar bli paranoid. Bara för att jag älskar att skriva. Jag tycker mitt reagerande är ganska normalt? Men no more Mr nice guy.

I september börjar Lena från f.d TipTop, Connection och nu klubb G på Allmänna Galleriet 925. Det blir nära och bra för mig. Även för killar som gillar killar. Porrklubben 10dency ligger bara två fotsteg i mellan. Jag är ganska glad att tjejer inte är välkomna dit ner. Vilket spring det skulle bli? Först Lena i baren som ska stå och mixa ihop goda drinkar, sen porr? Nä, någon måtta får det allt vara.

Idag är det en dag då jag längtar till Galven som ligger utanför Arbrå. Jag och pappa brukar plocka blåbär vid den här tiden eller lite senare. Men oftast när vi går ut så upprepar han sig ständigt att jag ska gå försiktigt, inte springa, inte snubbla och inte flamsa runt med hinken. Tror han att jag ska springa, hjula och snurra runt med blåbärshinken som om det vore en fotboll?
Då tror han rätt. I skogen ska man springa, ifall man skulle bli jagad av nått, dock inte Björn. Hur som i alla fall så har jag bara tappat och spillt ut en hel hink med blåbär en eller två gånger. Alla bär bara rullade ner som stenkulor nedför backen, det såg hur kul som helst ut. Pappa jämrade sig och kliade sig i huvudet medans jag bara sa ”ojdå” Hur farligt kan det vara? Pappa hade ju plockat en egen hink, så vi stod ju inte utan.

I helgen skulle jag ha bjudit över Anders Selin på middag. Han skulle få stekt djur som är dött såklart med rödvinsås, potatisgratäng, tomatsallad med basilika och mozzarellaost. Till förrätt hade jag bjudit honom på en läskande jordgubbsdaiquiri med en enkel apelsinsallad som är småkryddad med lite choklad. Jag vet att det kan låta märkligt, men det blir en fin arom som blandas i munnen. Eftersom Anders nu har dubbelbokat sig och jag kommer i andrahand så är det rätt kört för hans del (bakdel) ha ha, om jag hade varit kille vill säga.

Nu är Anders röd in i märgen så jag förstår att det han ”lovar” går inte att hålla (skojar lite) men visst fick jag till det? Anders har sagt att han ska kompensera mig för det här om han får chansen. Sorry Anders. Det är få killar jag bjuder hem, så din chans är nedgrävd och begravd. Därutöver så försöker han uppväga allt med lite pärlande vin. Typiskt bögar. Jag avskyr champange, kan tyvärr inte känna njutningen. Däremot kan jag i plågsamhet svepa ett glas om det finns jordgubbar i närheten. Jag har nämligen sett på film att det ska vara hur romantiskt som helst. Sådana här filmer där tyska nakna kvinnor med långa naglar ligger och skriker. Fast brukar det finnas skumpa med i bilden?

Jag träffade TB ute på DAO igår och han har äntligen börjat på en Halv Grek Plus Turk. Den enda restaurangen min sambo har blivit nöjd med maten, till och med kaffet, Som annars är så känsligt. Restaurang Halv Grek Plus Turk är en klassiker på Stockholms krogscen. Det finns mat från hela östra Medelhavsregionen och en stor del av matkulturen är Meze. Vi har både ätit kalla och varma smårätter. När vi var där så tror jag vi fick in allt från hela menyn. Allt var vällagat och utsökt. Det finns allt från krämig sallad på bönor och myntayoghurt, Tunisisk kryddig laxtartar och friterade fårostcigarrer som är gudomligt gott. Givetvis så finns det hur mycket som helts mera att välja på. Varmrätterna orkar jag inte rabbla upp och efterrätterna finns inte ens på världskartan eftersom jag är så oförtjust i det.

Halv Grek Plus Turk
Alla dagar från kl. 17.00
Bordsbeställ 08-665 94 22

Jag är så glad efter att ha varit på kalas igår kväll. Anna W fyllde nämligen år och jag tror hon tror att ingen hade kommit ihåg det? Lång näsa för henne.  Dj Inca, hennes tjej hade fixat hela kalaset med härliga Annelie, chefen för Daobeach. Vi hade samlats ett helt gäng för att fira Anna. Nu var det inte bara kalasandet som vi firade utan en till sak. Nu vet inte jag om dom vill att jag ska skriva ut det på bloggen. Så för alla trevnadsskull så låter jag bli, ifall.
Det var en god fördrink med gott tillugg och man blev t.o.m. mätt, nästan.  Det trevligaste av allt var att få träffa Eva och SeglarStina, eller Eva i alla fall. Jag vet inte exakt hur många Smirrnof Ice jag drack, men kanske åtta? Hör och häpna, jag åkte hem redan vid elvatiden. Men i morse när jag skulle ställa in mer Smirr på kylning hemma hos mig så höll jag på att spy. Jag tror jag börjar tröttna på Smirr, eller så är det bara för att jag känner mig SÅ trött.

Varje gång jag ska ta bilder på mig själv ifrån datorn så står jag vid köksfönstret, måste byta position? Grannen mittemot har inte ställt dit sin uggla i fönstret, ännu.  Det är väll bara en tidsfråga innan den dyker upp. Oförskämt va

Apropå mötet med kocken Tomas i morse så fick jag ännu mera provprodukter. Är det någonting som är på gång månntro? Jag ska i alla fall laga lite olika smårätter och testa mig fram. Men det kommer inte bli några bildbevis eller information hur det blev.

Jag var på så bra humör enda tills jag skulle hänga tvättjävlen. Fast å andra sidan är det på tiden att jag lär mig, men sängkläder är det vidrigaste som finns att hänga. För det första är lakanet så förbaskat stort och tvättlinan sitter så jävla (flåt) högtupp så jag når ju inte. Aldrig mera. Nästa gång jag tvättar sängkläderna så springer jag över till tvättstället mitt över gatan. Det här är inte mänskligt. Och vad som gör mig så arg är att jag JUST inte når riktigt ordentligt.

I förmiddags hann jag prata lite med min Sambo och jag frågade

Jag: Har du badat
Sambo: Nej jag har köpt skruv
Jag: Aha
Sambo: Och nu väntar vi på att regnskuren ska gå över
Jag: Aha, ska ni bada då?
Sambo: Näe jag ska köpa drag
Jag: Aha ska ni fiska
Sambo: Nä, det är en skruvdragare
Jag: SÅ lesbiskt
Sambo: Ja, eller lespisk

Sen har hon köpt en motorcykel, större en den lilla vespa hon hade och jag avskyr det. Jag verkligen avskyr.

Den här kryssningen läste jag om på babesontourblogg. Jag tror den blir är roligare än gaykryssningen 14 september? Men den är 112 kryssningen seglar ut 14 okotober. Alla som åker är Ambulanssjukvårdare, Poliser, Brandmän, Vårdpersonal, FN gänget, Kriminalvårdare och vaktbolagspersonal. På hemsidan kan man läsa att det blir ännu mera spännande och underhållande. Det kanske blir strippshow med brandmän och poliser, vem vet? Med sig på turen kommer det finnas två grymma band. 112-kryssningarna är så populära att nästa kryssning blir den åttonde i ordningen. Två gånger om året seglar dom ut på Östersjön med Silja Line. Kolla in bilder och skoj här

Idag hade jag ställt klockan på 08.00 för Tomas vår gamla kock eller gammal, han är runt tjugofem. Han skulle nämligen komma och hämta en massa saker. Samtidigt så överlämnade han lite smakprover på Nellie & Joe´s, famous Key West Lime juice. Jag trodde givetvis det var juice som man kunde dricka. Fredde var min testpanel tillsammans med mig. Så fruktansvärt surt. Min sambo hade älskat det, för hon äter citron precis så som jag älskar mjölk.
När jag läser på baksidan av flaskan så står det, lime koncentrerat. Betydande då att juicen är till för, cocktails, soppa, Marinader och sallad. Tomas frågade förövrigt vart min blogg på hanky hade tagit vägen. Kul att han läste, precis som tjugotusen andra i veckan. Jag berättade att jag inte har fått mina fakturor betalda (och inte idag heller) men hänvisade honom givetvis hit.

Nu kan jag ta det lugnt ett par timmar, eller en i alla fall. Istället för att gå ut och käka lunch så jag mig tid för min blogg.
I morse hade jag frukostmöte med "gayfredde". Jag hade glömt bort att han har blivit mjölkallergisk så jag frågade honom ifall han ville ha gröt, men alla härligheter jag hade ställt fram räckte och blev över.

Vilken hektisktmorgon det har varit och är fortfarande. Ändå måste man inte och skriva lite, som ett nikotinberoende, fast med blogg. Det här är värre än ett drogberoende?

Det kommer vara en hel drös som åker iväg till Tallin den 14 sept. Jag funderar på att åka med. Men som det ser ut nu så blir det bara jag och en massa bögar. Ska du med?

Jag hade nästan tänk att gå tillbaka till hanky.se men eftersom jag ännu en gång inte fick det jag var lovad så skiter jag i allt som har med den sajten att göra. Eftersom pengarna var lovad att komma in på konto i fredags så kanske det skulle dröja ännu längre för mig, det här med tredagars väntan osv, men inga pengar kom idag heller. Vad är det här? Ska det verkligen strula så här länge? I över en månads tid har jag väntat och varje vecka har jag fått olika svar. Självklart är jag ledsen och besviken över hela situationen. Inget konstigare än så. Jag har hållit en låg profil utan gnäll, men nu är det förböveln nog. Det här är nästan värre än Celiné Dion incidenten, men där fick jag pengarna tillbaka efter en polisanmälan, ska det verkligen behöva gå så långt?

Jag är bjuden på fyrtio års fest nu på fredag. En av Stockholm Snipers killarna från hockeyföreningen fyller år. Inte trodde jag att han fyllde så mycket? Jag måste kolla om jag läste rätt i smset. Ja. Tydligen. Han ser inte ut att vara en dag över trettiofem, men skenet bedrar. Det ska bli bål och tårta. Jag som hade tänkt banta och gå ner till femtiokilo det går ju inte nu. Det blir kalas hela augusti. Anna W, Sun, Irma, Syster och Mamma Dolores. Har säkert glömt någon som vanligt? Men eftersom jag kör klubb på fredag så kan jag nog inte komma, trist nog.

Fantastiska Joe ifrån WONK ska inte hyra Aladdin nästa år på torsdag. Vi står alltså först på prioriteriglistan. Men jag är också tveksam. Så nu är det ta mig tusan frittfram för RFSL att ta tjuren i hornen om det ska bli någon stor ”årlig tjejfest”

Jag har varit ute i Alvik hos Anna W och Dj Inca. Vi käkade middag på restaurang Konsumtionsföreningen. Nu blir jag osäker ifall det bolaget som heter så eller restaurangen? Vi åt gott. Jag och Anna beställde in Chevréost med stekta pinjenötter på ruccolablad. Till varmrätt åt jag gillad kyckling med soltorkade tomater och mozzarellaost inuti. Som till behör hade jag lammracks itllbehören och inte det som skulle vara till kycklingen. Inte så krångligt som det låter. Anna åt en pasta mums mums och Inca tog en laxpasta. Det var riktigt gott, dock var min timjan potatis lite väl sönderstekt eller friterad, kan knappt sätta foten på om det var gammal hundbajs som har stelnat sen "Sten" och "Flisas" tid? Resten var utsökt. Till maten drack jag ett glas rött och Anna och Inca tog det vanliga. Flatölen. Ha ha. Jag bjöd på kalaset, Anna blir ju bara ett år äldre i år. Efter detta gick vi och handlade, den historien tar jag en annan gång.

Jag som trodde det var slut med alla tvister här i gaygeggan men så är inte fallet. Nu tänker jag inte skriva något mera omkring detta, utan jag skulle ta upp det här ju närmare nästa Pride kommer. Det blir lite mera i nuet än vad det blir nu, eftersom Priden precis har avslutats. Man skulle kunna uttrycka sig, mycket vill ha mera. Jag bryr mig inte om hur det går förutom att jag tycker det är förjävligt om ena organisationen vinner och inte den andre.

Jag fick ett litet mail från en annan klubbentreprenör som enligt brevet hade en annan åsikt. Där personen uttryckligen skriver att det är bedrägeri och lögner om vad som står på WONKS hemsida. Jag svarade bara tillbaks ” trodde ni där nere kunde hålla sams” uppenbarligen inte? Med egen erfarenhet så är det självfallet mycket tråkigt när sådant här uppstår, när man i själva verket strävar efter samma sak. Ett HBT-vänligt samhälle från olikas perspektiv.

Jag förstår inte den här fetischen med att jag måste gå halvnaken är jag städar. Sist när jag skrubbade ugnen så hade jag bara en skjorta på mig. Det jag hade idag efter att ha plockat in lite sprit från tv-bänken, dammsugit och städat toaletten var min gröna Adidas. Men fortfarande ingen underdel? Tur att jag har slagit dragit ner persiennen från ena grannen mittemot, han verkade ha full koll i våras, då att vi möblerade om och packade. Han var nämligen en av spekulanterna på lägenhetsvisningen och hade sett hur vi donade runt. Bara han inte har sett mig, men å andra sidan får jag bjuda på lite gratis ”sexapel”  

Det här är min viktigaste samling. En av tröjorna finns inte ens att få tag i nu. Jag köpte den sista från sortimentet när jag var femton år, eller sexton, sjutton?

Jag väger nästan 57 kilo exakt. Det är 7 kilo för mycket. Mina skjortor har krympt i tvätten eller så är det mina bröst som är för stora? Sen har jag fått världens största finne i ansiktet och det värsta är att den ser värre ut idag än igår.

Det här massmejlet gick ut i morse från Joe i Malmö. Mannen som försöker göra din vardag makalöst bra med alla hans schyssta fester. Nu finns det info även på klubbsidan om varför det inte blir någon mera Wonk på klubb Deep. Vem vill fortsätta med att driva en gynnsamklubb med dessa anklagesler och otrevligeheter?

"Efter att ha drivit klubbar hos andra i över 10 år (dom senaste 5,5 på Deep) kände jag att detta är vad jag har velat hela tiden. Berättade detta för Elisabeth som äger Deep i början juli. Vi har inte varit på Deep dom senaste tre helgerna pga Euro Pride och Mr Gay Öresund festen i Köpenhamn. Sedan två veckor tillbaks har jag fått höra en massa lögner och skitsnack som sagts om mig och min pojkvän till olika personer som jobbar på Wonk. Dessa personer har i sin tur berättat allt vidare till mig. Detta skitsnack ska ha börjat från nattklubbsägaren. Min första tanke var att jag skiter i det, jag ska inte sjunka till samma nivå. I lördags rann dock bägaren över för min del när det sägs att jag snott pengar. Jag har inte snott en krona i hela mitt liv och att bli anklagad för detta är inte ok. Jag konfronterade Elisabeth och vi började munhuggas, bestämmer mig för att lämna klubben. På vägen ut möter jag Elisabeths man som börjar skrika på mig, tar tag i mig och trycker upp mig i väggen. Han hotar att något hemskt kommer att hända mig och min pojkvän. Jag har två stora blåmärken och allt är polisanmält. Den ena vakten går ner och hämtar min pojkvän som anländer till platsen. Elisabeths man börjar då skrika (pip, svordom) till honom och ska börja slåss. (Vi har ibland misstänkt att det funnits en underliggande homofobi och fick nu tråkiga bevis på att våra misstankar var rätt) Min pojkvän tar då kassaapparaten och slänger den i marken. INGEN KALLAR OSS BÖGJÄVLAR! Allt detta hände inför många gäster. Mina djs slutade spela omedelbart och det var sista WONK festen på Deep"

Nu önskar jag Joe lycka till med hans nykommande klubb A2.

Jag vet inte om jag ska ha mitt lunchmöte på Mälarpaviljongen, Göken eller Alis grill? Måste rusa.

Idag fick jag en förfrågan från en ”klubbgäst”  vila mail när Diamond Dogs kommer till Klubb G. Jag hade god lust att svara riktigt arrogant, så som jag tycker en del av RFSL beter sig, men nu gjorde jag inte det. Svaret blev helt enkelt kort och koncist. Man skulle kunna tro att det var min sambo som svarade på brevet i fråga.

Jag läste på babesontourblogg att en av tjejerna som bär upp bloggen har 93 par skor. Det är ju helt sjukt vilken värld vi lever i. Jag har som problem att slita mig för mitt endaste par, som jag dessutom kastade igår. Hör och häpna för den som vet vilka skoproblem jag har. Men allt åkte i soporna. Gamla flipp flopp skor, en tröja och en massa annat, som var trasigt. Nu måste jag fixa klart en del saker, för sen är det lunchmöte.

Jag har hört att man ska sträva efter höga (hästar) höjder så då gör jag det. Tänk att ha som mål, en omsättning på 10 000 000 till19 999 000 som qxförlag hade år 2007 med 10-19 anställda varav 31% består av kvinnor. Det är ju inte så förundransvärt konstigt att förstå varför tidningen är så mansdominerande, eller? Här är man med och bidrar med annonsintäkter och allt vad det nu innebär, vad får man tillbaks som annonsör i dagensläge? Arrogant och respektlös ton, av vissa måste tilläggas. Nu har Micke på annonsavdelning tyvärr slutat, men jag ha lovat att inte skriva ut varför. Givetvis ska man sträva efter mål, jag gör det varje gång jag raderar min blogg (he he)

Det ser ut som om att Aladdin blir vår klubb inför nästa Pride på torsdag. Joe ifrån Wonk har inte svarat på mail eller sms enligt klubb bokaren idag. Jag sa att hon skulle pröva ringa honom igen. Det kan ju hända att han har varit bortrest medtanke på allt slit han haft under Euro Pride och Mr Gay i Öresund. Jag tänkte att mitt förra blogginlägg på hanky skulle sätta eld i RFSL bakdelar, men så blev inte fallet trist nog. Alla kan ju inte ha en sådan lång semester som en del verkar ha, trots att det flesta verkar arbeta ideellt? Ja, om det är så får man väll ha hur lång semester man vill. Men jag tycker personligen att det är SÅ nonchalant agerande att bara strunta i RFSL - tjejfesten. Jag ska inte lägga min värdering i hur dom jobbar det gör säkert ett fantastiskarbete, jag har bara inte sett det?  Fast som sagt, mycket kan hända. Det är bara augusti och imorgon kanske jag inte alls är intresserad av den lokalen.

Snart är det julafton och en vecka innan dess så fyller jag år. Det är viktigt. När jag satt och prata med min syster så frågade jag vad dom skulle göra den 29 augusti. Jag försökte få dom att komma till Klubb G. Men efter lite pikningar och retsamheter så kom jag ju på att hon fyller år. Det är samma visa varje år. Förra året så ringde jag exakt samma datum som hon fyller, men en månad innan. Varje år skickar jag ett sms där det står är det den 27e, 28e eller 29e du fyller? Om jag inte har gjort det så gratulerar jag antingen en dag innan eller efteråt. Jag förstår bara inte hur svårt det kan va? Dolores fyller fyrttio samma dag som min syster.

Han kommer slå ihjäl mig för att jag skriver ut det här. Han kommer dessutom slå ihjäl alla som ska försöka göra något skoj. Han är precis som min sambo i det här läget, avskyr överraskningar. Trista personer, jag vet. Min sambo skulle ha gett Rolle sparken för några år sen när hon fick höra vad han hade på gång. Så Rolle fick avbryta allt. Frågan är hur Dolores kommer att reagera. Inget är bestämt ännu, för han vill verkligen inte ha någon överraskning. Hade han inte blivit av med sitt vipbord på Patricia för några år sen så skulle vi ha kunnat gå dit. Men eftersom en stor del av personalen är så fucketup eller vad det nu heter (förlåt, pappa) men dom är verkligen otrevliga och icke servicevänliga. Man skulle nästan kunna tro att dom vill ha bort allt som har med gay att göra. Fast sen kom jag och tänka på Lino, Tobbe kanske kan göra något fint för en slant eller två, men eftersom dom bara har killkväll så funkar det inte heller. Ska det firas så blir det på lördag och inte på fredag, för då jobbar vi, och på klubb G har vi tjejfest. Nu återstår bara Sidetrack? Eller har ni något annat förslag?

Tillslut kunde jag somna och jag hann inte se klart hela filmen, men det var inte för att jag var så trött utan jag spolade fram och tillbaks till olika filmfrekvenser och asgarvade precis lika mycket varje gång. Det kändes som om man blev kär på nytt fast i Helena Bergström och Maria Lundqvist.

Nu är det ingen ide att jag går och lägger mig eftersom jag snart ska kliva upp. Jag ska ta och titta på Heartbreak Hotel som jag lånade av min syster ikväll. Har jag inte somnat till efter eller under den filmen så tar jag på mig mina träningskläder och tar en långpromenad.

Klockan är halv tre på morgonen och jag kan fortfarande inte sova. Jag har räknat får, gjort armhävningar (lögn) men räknat får i alla fall. Jag surfade runt och hittade min systersblogg. Hon var nämligen och hälsade på vårt hotell i juni och jag totalt missat alla hennes bilder, så jag snodde några. Tror det är okej?
Syster och lilla Fi var upp till Elephant Village och red på elefanter en eftermiddag. Det tar ungefär tjugominuter med tuktuk från hotellet. Nära och bra.

Nu har min gayfamilj landat på Bangkoks flygplast och det skedde nog inte smärtfritt. Hade jag varit med så hade jag nästan dött. Tullkontroll kan inte vara det roligast att gå igenom, fast man är oskyldig. Men ibland vet man inte vad som är okej eller inte. När vi åkte från Barcelona till Stockholm så hade jag både en fältkniv, jucie och en flaska hudkräm med över 2 deciliter. I regel så får man bara ta med en decilitervätska och absolut ingen fältkniv eller ett vasst föremål. När dom checkade in på Arlanda så var det över tjugokilo övervikt. Min sambo hade tagit på sig fyra skjortor samt hennes favorittröja, en svartjacka som hon ständigt har. Tur att det inte finns någon regel på hur mycket man får väga, men det är nog bara en tidsfråga innan det kommer?

Innan jag skickade iväg vårt klubbmejl inför fredag så hade jag ett spännande erbjudande att läsa. Mejlet handlade om en ny Community med bloggfunktion och Magazine. Jag skulle kunna bli chefredaktör. Men jag är ingen chef och den titeln vill jag inte ha. Däremot så bloggar jag mera än gärna och skriver lite småartiklar. Fast inget är gjutet i sten, men givetvis bollade jag över lite mera konstruktivuppläggning på hur tankegångarna ser ut. Jag skickade även med att jag gör det gärna tillsammans med personen i fråga, bara jag slipper annonsintäkter och sånt krafs som man måste tigga efter. He he, men i det här fallet kanske man inte behöver böna och be?

Jag har skrivit sjuttoninlägg sen igår, shit. Det är rätt bra jobbat. Dessutom när allt är så himla intressant också (driver lite) och mera blir det. Fast frågan är om jag verkligen ska hårdsatsa här eller ta det lugnt för att verkligen komma underfund med vart jag ska ta vägen. När jag drar ner till vårt hotell så vill ju jag informera er om allt och inget. Då borde ju en välutvecklad blogg vara på sin plats. Jag trivdes ju egentligen med Martin på hanky, men allt har sin gång och den gången är inte sandad just nu. På onsdag ska jag på detjt, eller hur man nu ska uttrycka sig. Mina fantastiska gudinnor Rebceca Stork och Helene Svanberg har bokat upp sin kväll med mig. Ja, man får nog ställa sig i kö för att få in en tid, dom är fullt sysselsatta hela tiden med nya projekt som brinner i baken.

Man får passa på att ses nu, för snart flyttar dom till Atlanta. Jag har ju rekommenderat min städhjälp till dom, bara för att få flytta med. Men jag har inte ens fått något svar för det? Undra vad det kan bero på? Jag som är så bra på att städa, tvätta och laga mat. Ja, det sistnämnda i alla fall. Jag borde få tre stjärnor i Guide Michelin, som betyder att en restaurang är värd en resa i sig. Då skulle jag kunna ha en restaurang i Rebeccas och Helenes kök? Eftersom deras nyinköpta hus är lika stor som tiotusen feta stjärtar så borde väll inte det vara något problem? Två stjärnor Guide Michelin betyder att restaurangen är värd en omväg, medan en stjärna betyder att det är en exceptionellt bra restaurang i sin kategori. Eftersom jag är så bra som jag säger, så borde jag bjuda hem dom till mig, men nu när jag har städat så fint så vill jag inte ha några smulor eller nedsmutsade glas. Därav så blir det utgång till något sunkhak, eller en flott restaurang?

Hela familjen ”skum” skjutsade hem mig och lilla Fi skulle ju egentligen gå till kojs. Men hon fick haka på med i bilen, med nattlinnet. På vägen ut till bilen så skrattade hon och sa

Fi: Moster, jag har nattlinnet på mig
Jag: Ja det har du, är det skönt?
Fi: Ja (skratt) men det känns lite konstigt med nattlinne och kofta
Jag: Skulle du kunna gå sådär på stan här i Stockholm?
Fi: Näe, men hos morfar i Söderhamn kan jag det
Jag: Men inte här?
Fi: Näe, då kan ju folk tro att jag kommer ifrån Söderhamn

Här utbrast ett asflabb från mig och alla andra såklart. Min syster brukar ju oftast tala om att fåglarna ute vid Danderyd säger Piip och på Lidingö kvitevitt, men fåglarna i Söderhamn säger Kokko. Så det kanske inte är så konstigt med kommentaren från lilla Fi då, angående nattlinnet?

Närmare Thailand än såhär kommer jag inte just nu. Man kan säga att det är en blandning på thai och svenskt.  Det var i alla fall en trevligtafton hemma hos min kära syster, Martin och lilla Fi. Jag kunde natruligtvis inte hålla mig ifrån tårarna. Det kändes halvt att inte ha med min sambo vid sidan av. Hon brukar alltid lägga till med bitska kommentarer eller gnabbas med mig, men inget sånt kom nu.

Även om det var trevligt så ville jag åka hem. Om det var för mitt bloggberoende eller annat det kan jag inte svara på nu. Det var förmodligen det sistnämnda. Jag har åkt dit. Fast hur kan jag åka dit på ett beroende som jag alltid har haft. Jag minns att Patrik G frågade mig om man kunde gå in i väggen för allt bloggande. Jag svarade med ett skratt och sa ”knappast” det ska mycket till om man ska gå in i väggen för ett sånt jucks. Isåfall är det en kombination av något annat, men inte för en blogg. När kom diagnosen”gå in i väggen” eller gått in i väggen" ?

Nu har jag klätt upp mig för fest. Ska nämligen på kräftskiva. Det är slut på sörjandet. Det räckte med ett par timmar och nu är det bra, Precis som min sambo skulle säga. "Nu är det bra" Jag fick ett sms att tyvärr har vi ingen smirr hemma och då svarade jag tillbaks, det gör inget, jag vill inte ha något med alkohol att göra. Så det blir kräftor och mjök.

Ni måste bara klicka in hit och beundra arbetet Joanna har klarar och klarat av med sin kropp. Hela hennes värld måste ha uppenbarats på ett helt annat sätt än innan? Livsgnistan måste ha trappats upp? Jag har suttit och tittat på alla hennes bilder och hela tiden sagt till mig själv ”hur blir man sådär stor” men fel kostval och livsgnista så kan det nog lätt bli att man halkar in på fel sidospår utan att man själv vet om det? Helt plötsligt sitter man där och baddräkten man kunde ha i förrgår används som hårband i dag? Skämt o sido, man måste kunna skämta.

Jag som älskar mat och goda viner borde passa mig. He he skrev jag vin? Nu när jag har uppmanat pappa att läsa min blogg dagligen så kommer han att svimma? Han vet nog inte att mitt rekord på Smirrnof Ice är femton stycken? Eller så har jag redan berättat det?  Nog om mig. Klicka nu in på livsvinst.se och sen 73 vs145 kilo.

Jag tänkte lägga ut lite småsaker jag fick av min enastående ståliga vän Roger Lundgren i fredags.

Jag har sökt en städerska på Qruiser.com hela dagen, men i förgäves. Så jag tog saken i egna händer. Blev det fint eller opersonligt? Klicka på alla bilden, så kommer det upp i ett större format. 

Veckans eloge går till Club Lino med Tobbe och Bernhard i spetsen som sponsrar PGS sommarläger i år med hela sextusen kronor. Det här är ett fantastiskt stöd för killarna i Posithiva Gruppen. Det här ger lite mera förhoppningar och glädje till att några fortfarande försöker hålla lågan vid eld. Jag vet att folk tröttnar på välgörenhet mellanvarven, men tänk när du själv blir drabbad. Då blir du glad för varje krona som kommer in. Självfallet så stödjer man det man vill och nu valde Club Lino att sponsra pgs sommarläger och bara det tycker jag är värt ett hipp (hora) hurra.

Efter att ha varit helt lost och utan ett telefontsamtal  med hjälp, så kom jag på vad det var för något. Jag är SÅ teknisk. Stolt över mig själv.

Fördelen med att leva som singel, men ändå inte är att man får ha precis som man vill. Nu kommer det bli exakt såhär kalt och rent. Nu menar jag inte att vi förövrigt har lortigt hemma, men saker dräller överallt och min sambo älskar att spara på allt. Det värsta är att allt hon sparar på behövs alltid vid något tillfälle.
Men idag åkte en handduk i soppåsen, jag ska köpa en ny i morgon. Min sambo har sagt att jag inte får tvätta ett plagg i tvättmaskinen. Handduken är ett plagg och eftersom jag inte har någon annan tvätt just nu så blir det svårt. Dessutom är handduken röd och vit. Jag får problem, jag ska inte blanda vitt med rött och rött med vitt. Hur fasen gör jag här?

Jag har precis plockat ut allt från diskmaskinen, men vad är det här min sambo har lämnat? Teknikservicehjälp, tack.

Tänk att humöret kan vända på tre röda sekunder. Nu är jag gladare än någonsin. Ingen blir lycklig över några tårar och jag är ju egentligen en glad person. Nu ska jag söka mig till någon sajt där jag kan blogga och sprida ut mina glädjande tillrop. Något förslag? Eller ska jag flytta min blogg till aftonbladet, vad tycker ni?

Jag sitter nu och funderar på vad jag ska göra. På måndag ska jag ta tag i en massa saker inför hösten. Det känns både bra och dåligt. Det här blir mitt sista inlägg på ett tag. Jag har ingen lust att blogga när jag ledsen. Tårarna rullar på min kind av ledsamhet när jag egentligen ska vara glad och lycklig. Jag avskyr mig själv den dagen jag sände iväg ett mail till en ägare med hotell i Thailand, jag verkligen avskyr det. Alla säger att jag ska vara så himla lycklig över att jag har en fru som verkligen gör det här, i mitt initiativ. Att jag borde vara glad och stolt. Vem har sagt något annat? Du kanske tycker att jag borde åka med ner och hjälpa till och inte sitta här hemma i regn och rusk.

Jag hade gjort det om omständigheterna hade varit annorlunda. Jag borde vara glad, jag borde vara glad, det är samma jävla visa jag hela tiden får höra. Och att det går över, mina tårar går över. Jo klart det går över, i morgon kanske jag sitter och skrattar över mina känslor jag har för stunden, men det tror jag inte. Samtidigt är det nästan ingen som har frågat mig vad jag vill och hur jag känner. Det är trevligt.

Jag är också ledsen att hanky inte skötte det bättre än vad jag förväntade mig. Här om något så har jag skött allting väldigt professionellt. Jag har inte gnällt en endaste gång sen start. Jag har skrivit klubbguiderna gratis, fyra gånger per månad, frivilligt såklart. och jag gär det gärna i fortsättningen. Jag har gjort recensionen från Berns och Katthavet från egen ficka tillsammans med fotografen Christian. Jag strulade med mina fakturor i start, men sen skickades dom iväg, frågan är vart dom tog vägen eftersom inga pengar kom in på bankkontot. Jag har väntat i över en månad på att något ska hända, men utan resultat.

Självklart kan jag inte sitta som en mus och låtsas som om ingenting har hänt. Chefredaktöern Martin Johansson vill att jag ska komma tillbaks till hanky efter vårt telefonsamtal igår, men jag vet inte. Jag känner mig för gammal för att hålla på att blogga om vardagliga händelser, men samtidigt så älskar jag att skriva. Det är som diarré men i fingrarna. När jag i början av detta inlägg skriver att det blir det sista på länge så ångrar jag mig redan här och här. Varför ska jag ge upp något jag bara älskar.

Jag fick ett jättefint sms från Josefin. Hennes tjej är just nu i Peking och sänder alla spännandenyheter för aftonbladet (web-tv). Hon vet hur jag känner mig även om det inte är samma liknelse. Hennes tjej kommer ju hem efter snart, men hon är ändå borta just nu. Man skulle kunna tro att det är värre för den som är hemma, men så kanske det inte är? Känslor är Ohanterbara ibland. Jag har ju gått här hemma och försökt hålla in mina tårar, in det sista. Men det har bara inte gått. Klart att det är trist när ens kärlek drar iväg. Jag känner mig halv på något sätt. Fast om jag går ut ikväll kommer jag nog på andra tankar.

Helst av allt så hade jag önskat att hanky kunde ha skött MIN ekonomi bättre. Även om det är fixat på måndag (Hoppas) så är det rätt så många veckor försenat. Nu ska jag leta mig vidare i cybervärlden, för just på den här bloggen trivs jag inte på.

Ps, sist jag var ledsen, i sommras så skickade Johanna mig ett par bröst via sms. Nu har hon gjort det igen och jag blir lika glad varje gång. Ha ha.

Det känns inte lika roligt att blogga här. Det känns så ödsligt. Nu tar jag en lååång semester. Sen får vi se vad jag hittar på. Allt har sin tid. Jag är fortfarande ung, eller? Men jag blir så arg på mig själv. Varför ska allt bli så dramatiskt? Jag hade väl kunnat göra något annat än att radera min gamla blogg? Nu är jag orkeslös och vill bara att något ska hända, så jag slipper sitta och blogga här. Det är meningslöst.

Snodde bilden från Leosblogg, även om hon har fått den av mig. Men nu kommer jag inte in i mitt eget arkiv. Kanske får lov att ringa Björnligan?

Det här är första gången jag känner mig uppskattad till att börja blogga så snabbt. Jag kanske är dramatisk, visst. Men det är vi alla i mellanåt, vi fungerar bara på olika sätt. Först tänkte jag göra som många andra, ha en modeblogg. Fast det skulle gå åt pipsvängen. Jag har noll koll, fast det är ju roligare att ha något plagg ingen annan människa har? Jag känner mig varm och glad över att så många saknade mig i dessa få timmar (he he) Vad som är bra med att radera sin blogg är att man får reda på vilka som läser. Jag fick tex ett mail från en kändskådespelerska som följer min blogg slaviskt och en gäst på klubb G igår läste bara min blogg och ingen annans. Såklart jag tar åt mig äran på det. Framförallt så beundrar jag alla mina vänner som läser allt vad jag skriver. Ibland är det verkligen skit jag lägger ut, jag vet. Men innerstinne så är jag en liten koreansk myra som springer omkring som en yr höna och plockar blåbär.

Jag har förbjudit min pappa att läsa min blogg, jag vill inte att han ska se alla svordomar och könsord jag har skrivit ut, därav ska jag försöka bli mildare så min pappa kan läsa och följa mitt liv här i Stockholm. En av pappas goda vänner läser min blogg, det känns både glädjande och nervöst. Hon är en mycket högtuppsatt societetsmänniska och jag träffade på henne under invigningen på allsång på Skansen i samband med Euro Pride. Hon var involverad med artisteriet m.m. Hon är bra, jag gillar henne även om vi sällan ses. Kanske just därför jag gillar. Jag är ju lite anti återkommandebesök.

Jag ska även försöka skriva lite om te, katter och palestinasjalar. Jag behöver flera tjejer som läser min blogg, jag är ju faktiskt en lesbisk homokorean som bara gillar tjejer eller kvinnor rättare sagt. Så självklart tycker jag det är skumt att det alltid är nästan bara killar som läser vad jag skriver. Why? Som jag skrev till Anders Selin häromdagen då vi konverserade lite sjukt. "Jag är nog en bög i en heterokropp och som bara gillar tjejer"? Konstig logik, men Anders fattade, trots att han är rödstrumpa?

Jag har såklart inte lika stor energi till att blogga om något speciellt just nu eftersom jag fortfarande känner mig lite ledsen över vissa skötelser. Samtidigt så känns det jobbigt att börja om på nytt. Men dom ni som läser min blogg och har hittat hit vet förmodligen redan det mesta? Så jag kan väl bara köra på som om ingenting har hänt?

Jag tänkte börja blogga här istället och sen utöka i mån av intresse. Hur jag nu ska göra? Det har bara gått några timmar sen jag raderade mig från hanky.se och varför är nog ingen hemlighet, men jag tänker inte göra någon större affär om det. Men det är nu man inser hur beroende man är av en blogg. Det blir mindre måsten om jag bloggar i min ensamhet och flera valmöjligheter på andra sätt.